LIVSMEDELSVERKET: Köttätandet måste minska – så mycket ska du äta

2024 09 25

Kostråden till svenska folket kommer förändras från och med 2025.

Livsmedelsverket föreslår tre konkreta ändringar.

För det första vill myndigheten att den rekommenderade konsumtionen av frukt och grönt höjs något.

För det andra anser Livsmedelsverket att en rekommendation om ett dagligt intag av baljväxter ska införas.

Avslutningsvis vill myndigheten minska köttkonsumtionen med 30 procent.

– Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter, står det i förslaget.

Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som Nordiska ministerrådet presenterade i juni 2023.

– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

Ökar risken

Den största förändringen jämfört med de tidigare kostråden är rekommendationen om minskad köttkonsumtion.

Livsmedelsverket motiverar justeringen med att det finns starka belägg för att rött kött ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. En form av cancer som drabbar cirka 6 000 personer i Sverige varje år, rapporterar SVT Nyheter.

– Risken för tjock- och ändtarmscancer är allra störst om man äter mycket charkprodukter, som korv och bacon. De innehåller oftast dessutom mycket salt och mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Åsa Brugård Konde till tv-kanalen.

Att äta mindre kött anses också vara bra för planeten. Det framgår av den nya rekommendationen.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.

Här är alla nya kostråd som hittills presenteras:

- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.

- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)

- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)

- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.

- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)

- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter. (ändrat råd)

- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.

- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.

- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.

- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

- Välj vatten framför andra drycker.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Mackie

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen