LIVSMEDELSVERKET: Köttätandet måste minska – så mycket ska du äta

2024 09 25

Kostråden till svenska folket kommer förändras från och med 2025.

Livsmedelsverket föreslår tre konkreta ändringar.

För det första vill myndigheten att den rekommenderade konsumtionen av frukt och grönt höjs något.

För det andra anser Livsmedelsverket att en rekommendation om ett dagligt intag av baljväxter ska införas. 

Avslutningsvis vill myndigheten minska köttkonsumtionen med 30 procent.

– Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter, står det i förslaget. 

Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som Nordiska ministerrådet presenterade i juni 2023.

– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

Ökar risken

Den största förändringen jämfört med de tidigare kostråden är rekommendationen om minskad köttkonsumtion.

Livsmedelsverket motiverar justeringen med att det finns starka belägg för att rött kött ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. En form av cancer som drabbar cirka 6 000 personer i Sverige varje år, rapporterar SVT Nyheter.

– Risken för tjock- och ändtarmscancer är allra störst om man äter mycket charkprodukter, som korv och bacon. De innehåller oftast dessutom mycket salt och mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Åsa Brugård Konde till tv-kanalen.

Att äta mindre kött anses också vara bra för planeten. Det framgår av den nya rekommendationen.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.

Här är alla nya kostråd som hittills presenteras:

- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.

- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)

- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)

- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.

- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)

- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.  (ändrat råd)

- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.

- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.

- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.

- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

- Välj vatten framför andra drycker. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Mackie

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen