LIVSMEDELSVERKET: Köttätandet måste minska – så mycket ska du äta

2024 09 25

Kostråden till svenska folket kommer förändras från och med 2025.

Livsmedelsverket föreslår tre konkreta ändringar.

För det första vill myndigheten att den rekommenderade konsumtionen av frukt och grönt höjs något.

För det andra anser Livsmedelsverket att en rekommendation om ett dagligt intag av baljväxter ska införas.

Avslutningsvis vill myndigheten minska köttkonsumtionen med 30 procent.

– Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter, står det i förslaget.

Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som Nordiska ministerrådet presenterade i juni 2023.

– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

Ökar risken

Den största förändringen jämfört med de tidigare kostråden är rekommendationen om minskad köttkonsumtion.

Livsmedelsverket motiverar justeringen med att det finns starka belägg för att rött kött ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. En form av cancer som drabbar cirka 6 000 personer i Sverige varje år, rapporterar SVT Nyheter.

– Risken för tjock- och ändtarmscancer är allra störst om man äter mycket charkprodukter, som korv och bacon. De innehåller oftast dessutom mycket salt och mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Åsa Brugård Konde till tv-kanalen.

Att äta mindre kött anses också vara bra för planeten. Det framgår av den nya rekommendationen.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.

Här är alla nya kostråd som hittills presenteras:

- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.

- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)

- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)

- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.

- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)

- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter. (ändrat råd)

- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.

- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.

- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.

- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

- Välj vatten framför andra drycker.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Mackie

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen