LIVSMEDELSVERKET: Köttätandet måste minska – så mycket ska du äta

2024 09 25

Kostråden till svenska folket kommer förändras från och med 2025.

Livsmedelsverket föreslår tre konkreta ändringar.

För det första vill myndigheten att den rekommenderade konsumtionen av frukt och grönt höjs något.

För det andra anser Livsmedelsverket att en rekommendation om ett dagligt intag av baljväxter ska införas. 

Avslutningsvis vill myndigheten minska köttkonsumtionen med 30 procent.

– Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter, står det i förslaget. 

Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som Nordiska ministerrådet presenterade i juni 2023.

– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

Ökar risken

Den största förändringen jämfört med de tidigare kostråden är rekommendationen om minskad köttkonsumtion.

Livsmedelsverket motiverar justeringen med att det finns starka belägg för att rött kött ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. En form av cancer som drabbar cirka 6 000 personer i Sverige varje år, rapporterar SVT Nyheter.

– Risken för tjock- och ändtarmscancer är allra störst om man äter mycket charkprodukter, som korv och bacon. De innehåller oftast dessutom mycket salt och mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Åsa Brugård Konde till tv-kanalen.

Att äta mindre kött anses också vara bra för planeten. Det framgår av den nya rekommendationen.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.

Här är alla nya kostråd som hittills presenteras:

- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.

- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)

- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)

- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.

- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)

- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.  (ändrat råd)

- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.

- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.

- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.

- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

- Välj vatten framför andra drycker. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Mackie

Text: Redaktionen

PERFEKT TIMING: Kraftig förändring för svenska kronan

2025 06 25

Sveriges valuta har blivit allt starkare.

Förändringen under våren innebär att kronan idag är starkare än vad den var såväl vid årsskiftet som förra sommaren.

Det får följden att många svenskar får jubla i sommar.

Timingen är nämligen perfekt ör folk som ska utomlands under sommarledigheten, visar en ny sammanställning från Länsförsäkringar.

Semesterkassan blir helt enkelt mer ekonomiskt fördelaktig.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Stora variationer

Det råder dock stora variationer beroende på resmål.

De mest fördelaktiga destinationerna, om man vill maximera effekten av kronan, finns längre bort än Medelhavet.

Framför allt pekas Mexiko och USA ut som resmål där du får mest för pengarna.-

– Även om priserna har ökat mer på andra sidan Atlanten, så kompenseras det med råge av att svenska kronan har stärkts med 25 procent mot mexikanska peson och 10 procent mot dollarn. Här kommer man märka skillnad, men då är å andra sidan själva resorna dit ofta dyrare, säger Alexandra Stråberg.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning – det här gäller

Ett land sticker ut

Turkiet sticker ut i undersökningen. Gentemot den turkiska liran har kronan stärkts med 34 procent under det senaste året.

Det äts dock upp av att priserna i Turkiet ökat kraftigt.

– Trots att turkiska liran har störtdykt under det senaste året så är Turkiet det enda resmålet på listan där pengarna inte räcker längre. Det är en tydlig påminnelse om att växelkursen kan vilseleda, säger Alexandra Stråberg.

 

Inflation

Kronan

Totalt

Turkiet

35,4 %

33,6 %

-1,4 %

Sverige

0,2 %

0,0 %

-0,2 %

Storbritannien

3,4 %

4,0 %

0,6 %

Kroatien

3,5 %

5,0 %

1,4 %

Grekland

2,5 %

5,0 %

2,4 %

Spanien

2,0 %

5,0 %

2,9 %

Medelhavet

1,9 %

5,0 %

3,0 %

Danmark

1,6 %

5,0 %

3,2 %

Italien

1,6 %

5,0 %

3,3 %

Norge

3,0 %

6,8 %

3,6 %

Finland

0,5 %

5,0 %

4,3 %

Cypern

-0,2 %

5,0 %

5,0 %

USA

2,4 %

9,7 %

6,7 %

Mexiko

4,4 %

25,4 %

16,7 %

Källa: Länsförsäkringar

LÄS MER: Oroväckande uppgifter för Ica – utredning inleds

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen

JUST NU: Utskälld skatt ska sänkas – regeringen svänger

2025 06 25

I valrörelsen lovade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att sänka elskatten.

Så blev det inte.

Istället har den höjts med totalt 12 procent och fyra miljarder för svenska elkunder, enligt siffror från slutet av förra året.

Det har skett automatiskt genom indexuppräkningen, som Tidöpartierna tidigare lovat att pausa.

Förklaringen har varit att pengar behövt lösgöras till satsningar på elsystemet.

Nu svänger regeringen och SD.

En sänkning av elskatten ska prioriteras i kommande budgetförhandling, rapporterar SR.

– Exakt hur utrymmet ser ut och hur långt vi kan gå, det vågar jag inte riktigt spekulera i nu, men det är klart att det är prioriterat för oss, säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till radion.

Tappar två miljarder

Förhandlingarna om höstens budget inleds i augusti. Då väntas även finansminister Elisabeth Svantesson (M) ge besked om hur stort reformutrymmet blir för skatteförändringar, vilket avgör hur mycket elskatten kan sänkas.

I det förslag som lagts fram föreslås en sänkning av energiskatten på el till 41,1 öre per kilowattimme från och med nästa år.

Sänkningen bedöms minska intäkterna för staten med två miljarder kronor.

– Det är viktigt för klimatomställningen att gå till en fossilfri industri- och transportsektor. Vi vill uppmuntra till att ställa om så att det ska bli billigare att använda el så att man väljer det istället för fossila bränslen, säger Cecilia Rönn, ekonomiskpolitisk talesperson för Liberalerna, till SR.

Prioriterat annan fråga

Redan i december uppgav SD att regeringen var på väg att tvärvända i frågan och prioritera en sänkning av den omstridda skatten.

Partiet är för en sänkning, men har trots det tidigare inte stoppat regeringens höjningar.

Enligt Oscar Sjöstedt har SD har det berott på att en annan fråga prioriterats.

– Vi sa att vi skulle komma till rätta med de höga drivmedelspriserna, det har vi ju gjort. Jag och Jimmie sa att dieseln skulle bli tio kronor billigare per liter, det är den, sade han till GP ifjol.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning – det här gäller

Utskälld skatt

Elskatten är hårt kritiserad.

Branschorganisationen Energiföretagen är en av många kritiker.

– Det här motverkar förstås elektrifieringen av fordonsflottan och gör att incitamenten att gå över till laddbara fordon minskar. Det motverkar förutsättningarna att nå klimatmålen till 2040, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige.

LÄS MER: Här är jobben som skriker efter personal

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen