Livsmedelsverket avråder från trendig diet – populär i Sverige

2024 05 14

Det är den mest extrema varianten av den så kallade ”Carnivore diet” som blivit allt mer populär de senaste åren – även i Sverige.

Facebookgruppen ”Carnivore Nordic” har i dagsläget nästan 6 000 medlemmar. Två av dem  är Alfred Bergström, 14, och hans pappa Sven Eriksson, 48. I en intervju i Expressen lyfter de fram flera hälsofördelar med dieten, som till hundra procent består av animaliska produkter.

– Jag har inte valt den här kosten frivilligt, utan det är för att jag har börjat må bra igen, säger Sven Eriksson, som menar att dieten har räddat hans liv.

Han berättar att han kommit tillrätta med övervikt, depression och magproblem genom att lägga om kosten.

Livsmedelsverket varnar

Livsmedelsverket delar inte den positiva bilden av köttdieten.

Enligt myndigheten äter vi i dag mer kött än vi behöver. Dessutom finns det flera hälsorisker med att konsumera för mycket kött, enligt Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

– Utöver näringsbrist så är den stora faran med att äta mycket kött att det ökar risken för tjock- och ändtarmscancer, säger hon till Expressen.

Saknar stöd

Anhängare av Carnivore diet lyfter fram flera fördelar med kosten – bland annat hävdas det att dieten sänker blodsockret, ger bättre sömn, minskar ledvärk och leder till viktminskning.

Påståendena saknar dock stöd från forskningen, enligt en genomgång från tidningen Forbes.

– Köttätardieten är inte välstuderad och vi har inte mycket forskning om de långsiktiga effekterna av att eliminera alla dessa viktiga livsmedelsgrupper.

Det säger Natalie Allen, dietist och professor i biomedicin vid Missouri State University i Springfield, till tidningen.

Kardiologen Nicole Harkin pekar ut flera hälsorisker med köttdieten, bland annat:

- Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar

- Ökad risk för vitamin- och mineralbrist

- Ökad risk för matsmältningsproblem

Så skriver Livsmedelsverket om rött kött och chark

”För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från fyrbenta djur som nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse. 

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.”

Foto: K. Cruickshanks

Text: Redaktionen

Folkhälsomyndigheten: Alla svenska patienter med symtom ska testas

2024 06 22

Alla svenska patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom ska nu testas för viruset. 

Förändringen har redan börjat appliceras i Sverige, bekräftar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han till Läkemedelsvärlden.

"Potential för pandemi"

Magnus Gisslén understryker att fågelinfluensan, H5N1, i allra högsta grad är en viktig fråga för Folkhälsomyndigheten.

Konsekvenserna om man missar en ny smittspridning kan bli allvarliga.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger Magnus Gisslén.

Uppmaning från Europa

Den skärpta övervakningen har satts in efter en uppmaning från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Tidigare har Världshälsoorganisationen, WHO, slagit larm om en ökad spridning av just fågelinfluensa. Nyligen bekräftade Finland att man ska inleda en massvaccination av medborgare som har förhöjd risk att smittas av viruset, till exempel personer som arbetar med fjäderfän.

EU har köpt upp 665 000 vaccindoser av tillverkaren CSL Seqirus och förbehåller sig rätten att köpa ytterligare 40 miljoner doser de kommande fyra åren.

Sverige har dock sagt nej till att ingå i upphandlingen.

– Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, sade Magnus Gisslén till DN för två veckor sedan.

Till Läkemedelsvärlden tillägger statsepidemiologen att detta gäller “för närvarande”.

Första dödsfallet

I början av juni meddelade WHO att det första dödsfallet kopplat till fågelinfluensa ägt rum när en 59-årig man i Mexiko testats positivt av viruset, utan att ha haft kontakt med djur, och därefter avled på sjukhus.

Efteråt gick WHO ut med att dödsfallet hade olika orsaker inte kunde tillskrivas viruset. Risken för allmänheten bedöms som låg, var beskedet då.

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen