Svenska konsumenter varnas – ”stora förändringar” väntar

2024 03 05

Matpriserna fortsätter att stiga i Sverige.

I januari steg matpriserna för första gången på länge och statistiken för februari visar att trenden fortsätter.

Årets andra månad uppvisade den snabbaste ökningstakten av livsmedelspriser sedan mars 2023, enligt en sammanställning från den oberoende sajten Matpriskollen.

– Det är den historiskt snabbaste ökningen jag sett och då har jag ändå jobbat i branschen sedan 1980-talet. Höga matpriser slår hårt mot barnfamiljer och de som har små marginaler i ekonomin, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Sedan mars 2023 har ökningstakten avstannat betydligt och legat i takt med Riksbankens målsättning om en månatlig ökning på max 0,2 procent.

– Tyvärr har den trenden nu brutits och ökningstakten i februari blev, likt januari, den snabbaste sedan dess, säger Ulf Mazur och hänvisar till att priserna på matvaror i genomsnitt ökade med 0,6 procent i februari.

Varnar svenska folket

Carl Eckerdal är chefsekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen.

Han varnar för att matpriserna kan öka ännu mer den kommande tiden.

Chefsekonomen hänvisar till ett osäkert omvärldsläge och uppmanar svenska konsumenter att stålsätta sig inför ”stora prisförändringar”.

– Vi vet att osäkerheten tilltar kring hur torka, skyfall och annat drabbar olika delar av världen och det gör att vi måste nog ställa in oss på att möta väldigt stora prisförändringar både upp och ner, säger han till SR Ekot.

Förutspår: Flera varor kommer påverkas

Enligt Matpriskollens kartläggning ökade priset på olivolja mest av allt i februari. Varan noterade en genomsnittlig prisökning på upp till fem procent.

Den stora uppgången kan påverka flera andra varor, enligt Livsmedelsföretagens Carl Eckerdal.

Han framhåller att efterfrågan på billigare alternativ till olivolja, som till exempel rapsolja och solrosolja, kommer att öka. Det kommer i sin tur leda till en prisuppgång för även de varorna.

– Om det är en gröda som sticker i väg så brukar det resultera i att en hel produktkategori i slutändan får ett pristryck som sticker i väg, säger chefsekonomen till radion.

Foto: Snabbgross

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen