Litet barn förlorade livet – unikt sjukdomsfall i Sverige

2023 12 15

En bebis dog i samband med en operation på ett barnsjukhus.

Det tragiska dödsfallet ägde rum på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala som nu anmälts till Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, rapporterar Upsala Nya Tidning.

Avvikande svar

Barnet hade kort dessförinnan kommit till världen, men visade sig ha fötts med flera sjukdomar.

Flera prover togs på bebisen och visade avvikande svar – vilket innebar att barnet under flera månaders tid behövde inneliggande vård och nutritionsbehandling.

Läkarna försökte både med korrigerande kirurgi och levertransplantation.

Men det var inte tillräckligt för att rädda livet på bebisen som alltså dog i samband med en av operationerna.

För sen diagnos

Efter dödsfallet är nu fallet anmält till myndigheterna.

Det är föräldrarna till barnet som upprättat anmälningen, som huvudsakligen anmärker på att barnet blev diagnostiserad först efter fyra månader.

Detta trots att tät dialog hade förts mellan flera olika läkare, skriver UNT.

Unikt sjukdomsfall

Händelsen har blivit utredd.

En slutsats har kunnat dras efteråt – sjukdomsfallet var unikt.

Enligt lokaltidningen har flera åtgärder för att förbättra vården nu föreslagits, vilket ska ge förmedlas även till andra vårdcentrum.

– Samtliga centra som bedriver barnhepatologisk vård i Sverige ska ta del av lärdomarna från händelsen, rapporterar UNT.

6 000 klagomål varje år

Inspektionen för vård och omsorg är den myndighet som granskar att den svenska sjukvården följer rådande lagar och regler.

Att patienter och brukare ska få säker omsorg och vård av kvalitét beskrivs som som det främsta uppdraget.

Varje år inkommer drygt 6 000 klagomål till Ivo, enligt myndighetens hemsida.

Det gäller både anmälningar enligt lex Maria, som handlar om vårdgivares anmälningsskyldighet om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom, och lex Sarah.

Den senare gäller anmälningar om missförhållanden inom omsorg om äldre människor eller funktionsnedsatta.

Foto: P. Gautam

Text: Redaktionen

Smäller snart i Moskva – unik attack på väg

2026 07 29

Under krigets gång har Ukraina genomfört flera drönarattacker mot mål i Moskva.

Nu förbereds en historisk attack mot den ryska huvudstaden.

I höst kommer Ukraina för första gången att avfyra ballistiska robotar mot Rysslands största stad, rapporterar oberoende ryska Meduza.

Nyhetsbyrån hänvisar till Denys Shtilierman, som är huvudägare och chefsingenjör på Fire Point – företaget som utvecklar Flamingo-robotarna.

Shtilierman framhåller att de första ballistiska robotattackerna mot Moskva kommer att inledas i höst. Enligt honom pågår de sista testerna av de nya robotarna FP-9, som har kapacitet att slå ut mål i den ryska huvudstaden.

– Militären kommer att fastställa måltavlor, men jag tror att det kommer handla om betydande mål från början, säger Shtilierman till Meduza.

På frågan när attackerna kommer att inledas, svarar han kort:

– I höst.

Shtilierman tillägger att eventuella problem som upptäcks under testerna kommer att åtgärdas snabbt.

– Vi gör stora framsteg. Jag tror att det kommer att ske i höst, säger han.

Beskrivs som en vändpunkt

Militäranalytikern Jörgen Elfving beskriver beskedet som en slags gamechanger i kriget. Han hänvisar till att ballistiska robotar är mycket svårare att skjuta ned jämfört med drönare som färdas i långsammare takt.

Han pekar även på att det ryska luftförsvaret är decimerat efter ett utdraget krig. Ryssland har begränsad tillgång till luftförsvarssystem som kan skjuta ned ballistiska robotar.

– Möjligheten att nå mål i Ryssland skulle öka, säger Elfving till DN.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Kraftfullare än ryska Iskander

Denys Shtilierman har tidigare uppgett att den nya FP-9-roboten är kraftfullare än den ryska kryssningsroboten Iskander.

– Iskander har en hastighet på omkring 800 meter per sekund när den träffar. Vår kommer att ha en hastighet på över 1 200 när den träffar. Vi kommer att kunna övermanna luftförsvaret märkbart lättare, sade han i våras, enligt Kyiv Independent.

Vidare uppgav Shtilierman att han beräknar att omkring 25 procent av robotarna kommer att träffa sina måltavlor.

LÄS OCKSÅ: Ryssar strömmar ut ur landet

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redationen

Anstormning över Öresundsbron – aldrig hänt förut

2026 07 29

Fordon passerar Öresundsbron i ett rasande tempo.

För första gången någonsin har över 37 000 vägpassager registrerats under ett dygn. Lördagen den 25 juli registrerades 37 669 passager, vilket är 882 fler än det tidigare rekordet.

– Sommarens nya trafikrekord är mycket glädjande. Allt fler upptäcker möjligheterna på andra sidan sundet och använder bron för både upplevelser i närområdet och världen via Köpenhamns flygplats, säger Linus Eriksson, vd för Öresundsbro Konsortiet.

Flera nya rekord

Dessutom sattes nya rekord för både helg- och veckotrafiken över Øresundsbron under samma vecka.

Under helgen den 24–26 juli registrerades 106 652 passager – 2 267 fler än det senaste helgrekordet från 25–27 juli 2025. På veckobasis noterades 236 765 passager, vilket är 9 558 fler än det tidigare rekordet från 28 juli–3 augusti 2025.

– Varje sommar finjusteras arbetssätt och teknik för att säkra smidiga passager. Tack vare engagerade medarbetare och en välfungerande betalstation har vi även i år kunnat hantera sommartrafiken på ett effektivt sätt, säger Linus Eriksson.

Över 22 000

I maj uppgav Öresundsbro Konsortiet att över 22 000 personer pendlar varje dag över bron. Under 2025 ökade antalet pendelresor med tio procent jämfört med föregående år.

Pendelresor med bil ökade med 9,2 procent, resor med färjor med 4,8 procent och tågresor noterade en uppgång på 11,2 procent.

– Alla trafikslag visar en tillväxt över Öresund under 2025. Allra mest ökade pendlingen, som tydligt driver integrationen i vår region framåt. Öresundsregionen fortsätter att växa samman, varje dag och i båda riktningarna, säger Linus Eriksson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsjätte tvingas betala 54 miljarder – efter jätteskandal

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redationen