Litet barn förlorade livet – unikt sjukdomsfall i Sverige

2023 12 15

En bebis dog i samband med en operation på ett barnsjukhus.

Det tragiska dödsfallet ägde rum på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala som nu anmälts till Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, rapporterar Upsala Nya Tidning.

Avvikande svar

Barnet hade kort dessförinnan kommit till världen, men visade sig ha fötts med flera sjukdomar.

Flera prover togs på bebisen och visade avvikande svar – vilket innebar att barnet under flera månaders tid behövde inneliggande vård och nutritionsbehandling.

Läkarna försökte både med korrigerande kirurgi och levertransplantation.

Men det var inte tillräckligt för att rädda livet på bebisen som alltså dog i samband med en av operationerna.

För sen diagnos

Efter dödsfallet är nu fallet anmält till myndigheterna.

Det är föräldrarna till barnet som upprättat anmälningen, som huvudsakligen anmärker på att barnet blev diagnostiserad först efter fyra månader.

Detta trots att tät dialog hade förts mellan flera olika läkare, skriver UNT.

Unikt sjukdomsfall

Händelsen har blivit utredd.

En slutsats har kunnat dras efteråt – sjukdomsfallet var unikt.

Enligt lokaltidningen har flera åtgärder för att förbättra vården nu föreslagits, vilket ska ge förmedlas även till andra vårdcentrum.

– Samtliga centra som bedriver barnhepatologisk vård i Sverige ska ta del av lärdomarna från händelsen, rapporterar UNT.

6 000 klagomål varje år

Inspektionen för vård och omsorg är den myndighet som granskar att den svenska sjukvården följer rådande lagar och regler.

Att patienter och brukare ska få säker omsorg och vård av kvalitét beskrivs som som det främsta uppdraget.

Varje år inkommer drygt 6 000 klagomål till Ivo, enligt myndighetens hemsida.

Det gäller både anmälningar enligt lex Maria, som handlar om vårdgivares anmälningsskyldighet om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom, och lex Sarah.

Den senare gäller anmälningar om missförhållanden inom omsorg om äldre människor eller funktionsnedsatta.

Foto: P. Gautam

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen