Litet barn förlorade livet – unikt sjukdomsfall i Sverige

2023 12 15

En bebis dog i samband med en operation på ett barnsjukhus.

Det tragiska dödsfallet ägde rum på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala som nu anmälts till Inspektionen för vård- och omsorg, Ivo, rapporterar Upsala Nya Tidning.

Avvikande svar

Barnet hade kort dessförinnan kommit till världen, men visade sig ha fötts med flera sjukdomar.

Flera prover togs på bebisen och visade avvikande svar – vilket innebar att barnet under flera månaders tid behövde inneliggande vård och nutritionsbehandling.

Läkarna försökte både med korrigerande kirurgi och levertransplantation.

Men det var inte tillräckligt för att rädda livet på bebisen som alltså dog i samband med en av operationerna.

För sen diagnos

Efter dödsfallet är nu fallet anmält till myndigheterna.

Det är föräldrarna till barnet som upprättat anmälningen, som huvudsakligen anmärker på att barnet blev diagnostiserad först efter fyra månader.

Detta trots att tät dialog hade förts mellan flera olika läkare, skriver UNT.

Unikt sjukdomsfall

Händelsen har blivit utredd.

En slutsats har kunnat dras efteråt – sjukdomsfallet var unikt.

Enligt lokaltidningen har flera åtgärder för att förbättra vården nu föreslagits, vilket ska ge förmedlas även till andra vårdcentrum.

– Samtliga centra som bedriver barnhepatologisk vård i Sverige ska ta del av lärdomarna från händelsen, rapporterar UNT.

6 000 klagomål varje år

Inspektionen för vård och omsorg är den myndighet som granskar att den svenska sjukvården följer rådande lagar och regler.

Att patienter och brukare ska få säker omsorg och vård av kvalitét beskrivs som som det främsta uppdraget.

Varje år inkommer drygt 6 000 klagomål till Ivo, enligt myndighetens hemsida.

Det gäller både anmälningar enligt lex Maria, som handlar om vårdgivares anmälningsskyldighet om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom, och lex Sarah.

Den senare gäller anmälningar om missförhållanden inom omsorg om äldre människor eller funktionsnedsatta.

Foto: P. Gautam

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen