Lidl tar rygg på Ica – erbjuder ny tjänst

2024 03 12

I höstas installerades pantmaskiner för mobiltelefoner på flera Ica Maxi-butiker.

Nu flyttar konceptet in på två stycken Lidl-butiker.

Det rör sig om Lidl Östermalmstorg i Stockholm och Lidl Femman i Göteborg.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Artificiell intelligens

Pantmaskinerna använder sig av AI, artificiell intelligens, för att värdera mobiltelefonen direkt i pantmaskinen.

Därefter är det upp till kunden om den vill sälja telefonen.

– Vi på Lidl vill göra det enkelt för våra kunder att på ett bekvämt och ansvarsfullt sätt återvinna sina mobiler. Med Swappies panttjänst gör man miljön en tjänst och får dessutom en extra slant i plånboken, säger Lidls inköpschef Firas Tabbakh.

Testar först

Initialt kommer Lidl att testa pantmaskinerna och se hur det fungerar.

Därefter skulle det kunna bli aktuellt i fler butiker.

– Vi bestämde oss för att inleda ett testsamarbete för att utvärdera vilken potential denna lösning kan ha för oss och främst för våra kunder, fortsätter Tabbakh.

Tidigt i Kumla

Tjänsten har sedan tidigare funnits i ett antal Ica Maxi-butiker, bland annat Ica Maxi Kumla.

– Vi tar emot iPhones i alla möjliga skick, även de som är trasiga och defekta, det är en nyckelkomponent i den cirkulära modellen, framhöll Swappies Sverigechef Karin Armgarth enligt Sydnärkenytt tidigare i år.

– Ju fler som säljer vidare sina gamla lurar, desto fler telefoner kan vi förlänga livstiden på och desto bättre blir det för miljön.

Så fungerar det

Värderingen av mobiltelefonen görs av AI och baseras på ålder, modell samt inre och yttre faktorer.

Det tar bara några minuter innan telefonen inspekterats och kontrollerats, och därefter får säljaren ett priserbjudande.

Kiosken tar telefonen ifall säljaren tackar ja och pengarna finns på kontot dagen därefter.

Syftet med pantmaskiner för mobiltelefoner handlar om att minska E-avfallet och skydda miljön, det är oklart om Ica och Lidl i dagsläget har planer på att införa tjänsten i fler butiker.

Foto: Lidl

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen