Men nu stoppas planerna, efter att kostnadskalkylen inte går ihop.

Detta trots att reaktionerna från kunderna varit övervägande positiva.

Det handlar om den plastfria gurkan som var tänkt att lanseras i matkedjans alla butiker under 2025.

– Vi var först ut med att testa den nya, plastfria tekniken, men för att den ska bli lönsam och för att vi ska kunna hålla ett bra pris för kunden krävs en stor uppskalning och försäljningsvolym. Den initiala kostnaden för den här typen av ny teknik är helt enkelt för hög, uppger Lidl Sveriges hållbarhetschef Anneli Bylund, rapporterar Dagligvarunytt.

”Är kanske lite rädda”

De plastfria gurkorna har också gjort entré på utvalda butiker inom matkedjan Ica.

Men i veckan rapporterades att Ica Kvantum i Nässjö också drar tillbaka den omtalade produkten.

– Folk är kanske lite rädda att testa nya grejer, säger William Lundin på Ica Kvantum i Nässjö, till SR.

LÄS OCKSÅ: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Plastfria gurkor

Den plastfria förpackningen runt gurkor har tagits fram för att minska plastförbrukningen.

Detta är något som EU ställer krav på i en ny förordning från unionen.

Det traditionella plasthöljet har på de plastfria gurkorna ersatts men ett tunt lager som består av raps- och havreolja, som också är ätbart.

”Folk bekymrar sig för mycket”

Det tunna oljelagret runt gurkorna har mötts av både positiva och negativa reaktioner.

Och metoden, som testats på gurkor men som också skulle kunna användas på andra grönsaker och frukt, kan han en avskräckande effekt för många människor.

– Med tanke på att det är en ytterst försumbar mängd som man får i sig från den här gurkan så är det ingenting som jag skulle vara bekymrad över i alla fall. Generellt är det så att folk bekymrar sig om mycket och i synnerhet när det kommer till vegetabiliska oljor så finns det en obefogad rädsla där ute, säger forskaren Fredrik Rosqvist vid Uppsala universitet, till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

Foto: KM Hodge

Text: Redaktionen

Ett nytt rekord.

Och ett tecken på att råttproblemen i Sverige växer, enligt företaget.

– Tyvärr dras råttor till människor, samtidigt som det är av yttersta vikt att vi håller dem borta från miljöer där de krockar med oss, säger Magnus Rosenholm, skadedjursexpert på Anticimex.

"Genombrott" kan ersätta råttgift

Nu har en ny metod för att komma till bukt med problemet presenterats.

Forskare beskriver den som ett "vetenskapligt genombrott som kan ersätta råttgift”, som har flera negativa effekter på ekosystem och grundvatten.

Det handlar om en högfrekvent ljudinspelning av råttornas egna varningssignaler.

– När forskarna spelade upp ljuden uppstod en reflexmässig panikreaktion – råttorna flydde omedelbart och undvek området i flera dagar, skriver Repello, ett svenskt bolag vars uppdrag är att omsätta forskningsresultat i praktiken inom skadedjurskontroll.

Omedelbar reaktion

Studien har genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Luleå tekniska universitet, LTU.

Örjan Johansson, professor vid LTU, har i över 20 år forskat på hur människor och djur påverkas av ljud.

Han upptäckte att det snabba, vassa ljud som uppstår i akuta stressituationer då råttor gnisslar tänder fungerar som ett “naturligt varningsrop inom flocken”.

– Råttan tolkar ljudet som ett hot, vilket utlöser en reflexmässig flyktreaktion. Effekten sker omedelbart och kvarstår även efter att ljudet upphört, framhåller forskarna i sin rapport, enligt Repello.

"Entydiga resultat"

Sedan upptäckten har teorin validerats vid en fältstudie i ett flerfamiljshus i Göteborg med dokumenterade problem med råttor.

– Resultaten var entydiga, uppger Repello.

Råttorna försvann omedelbart och kom inte ens tillbaka när forskarna stängde av ljudet.

– Att använda högfrekvent ljud som avskräckningsmetod har flera potentiella fördelar. Det är en icke-invasiv lösning som inte kräver användning av gifter eller fällor, och därmed minskar risken för oavsiktlig påverkan på människor, husdjur och andra djur, framhäver forskarna i rapporten.

Foto: J. Cotten reps MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen