Liberalerna vill agera kraftfullt mot Ungern och Polen

2021 08 02

Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen vill se krafttag mot Ungerns och Polens utveckling i odemokratisk riktning.

Partiet vill att EU stoppar pengautbetalningarna till Ungern.

– I dag är det start på Stockholm Pride. Vi ska fira och vi ska diskutera hur vi ytterligare kan stärka hbtq-personers rättigheter. Samtidigt som det i ett annat EU-land, så monteras samma minoritets rättigheter ned, det vill säga Ungern. Det är viktigt att inga utbetalningar sker till Ungern, till Orbán, varken ur återstartsfonden eller de generella pengarna som delas ut till medlemsstaterna, bör betalas ut, säger Nyamko Sabuni till SR.

Vill stoppa blockering

Liberalerna vill inte bara att pengaflödet till Ungern stoppas utan vill även se ytterligare åtgärder.

– Ungern och Polen håller varandra om ryggen. De kan fortsätta nedmontera demokratin, de kan nedmontera de mänskliga rättigheterna och samtidigt blockera alla beslut som kommissionen skulle behöva fatta, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Tre åtgärder

Liberalerna vill att EU gör följande för att motverka utvecklingen i Ungern och Polen:

◾1, Stoppar utbetalningen av EU-pengar till de båda länderna och till andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper.

◾2, Inför regler som möjliggör att länder som bryter demokrati- och rättsprinciper kan uteslutas.

◾3, Stoppar möjligheten för enskilda länder att blockera EU-beslut mot andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper. Därmed skulle inte Polen kunna stoppa övriga EU från att agera mot Ungern.

Vill se toppmöte

Liberalerna vill att Sverige nu förbereder sig för att agera i frågorna under Sveriges ordförandeskap i EU 2023.

– Vi önskar att Sverige tar initiativ att bjuda in till ett toppmöte för att diskutera hur kommissionen i framtiden ska hantera länder som nedmonterar demokrati och rättsstatens principer, så som Ungern gör i dag, säger Nyamko Sabuni.

ANALYS

Att stoppa EU-pengarna till länder som Polen och Ungern har sannolikt stor effekt. Och skulle något av länderna hotas av uteslutning har man dessutom ännu större möjlighet att pressa länder som bryter mot EU:s grundläggande värden om demokrati och antidiskriminering.

Ungerns ledare kan låta kaxig när han på hemmaplan kritiserar EU för att plocka inrikespolitiska poäng. Men när det verkligen gäller är stödet för EU enormt stort i Ungern. En mätning för Median Institute i våras visade att hela 86 % av befolkningen är positiva till EU-medlemskapet.

Om EU verkligen spänner musklerna och markerar på riktigt mot Ungern så har man stor chans att få god effekt.

[yop_poll id="443"]

4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen