Liberalerna vill agera kraftfullt mot Ungern och Polen

2021 08 02

Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen vill se krafttag mot Ungerns och Polens utveckling i odemokratisk riktning.

Partiet vill att EU stoppar pengautbetalningarna till Ungern.

– I dag är det start på Stockholm Pride. Vi ska fira och vi ska diskutera hur vi ytterligare kan stärka hbtq-personers rättigheter. Samtidigt som det i ett annat EU-land, så monteras samma minoritets rättigheter ned, det vill säga Ungern. Det är viktigt att inga utbetalningar sker till Ungern, till Orbán, varken ur återstartsfonden eller de generella pengarna som delas ut till medlemsstaterna, bör betalas ut, säger Nyamko Sabuni till SR.

Vill stoppa blockering

Liberalerna vill inte bara att pengaflödet till Ungern stoppas utan vill även se ytterligare åtgärder.

– Ungern och Polen håller varandra om ryggen. De kan fortsätta nedmontera demokratin, de kan nedmontera de mänskliga rättigheterna och samtidigt blockera alla beslut som kommissionen skulle behöva fatta, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Tre åtgärder

Liberalerna vill att EU gör följande för att motverka utvecklingen i Ungern och Polen:

◾1, Stoppar utbetalningen av EU-pengar till de båda länderna och till andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper.

◾2, Inför regler som möjliggör att länder som bryter demokrati- och rättsprinciper kan uteslutas.

◾3, Stoppar möjligheten för enskilda länder att blockera EU-beslut mot andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper. Därmed skulle inte Polen kunna stoppa övriga EU från att agera mot Ungern.

Vill se toppmöte

Liberalerna vill att Sverige nu förbereder sig för att agera i frågorna under Sveriges ordförandeskap i EU 2023.

– Vi önskar att Sverige tar initiativ att bjuda in till ett toppmöte för att diskutera hur kommissionen i framtiden ska hantera länder som nedmonterar demokrati och rättsstatens principer, så som Ungern gör i dag, säger Nyamko Sabuni.

ANALYS

Att stoppa EU-pengarna till länder som Polen och Ungern har sannolikt stor effekt. Och skulle något av länderna hotas av uteslutning har man dessutom ännu större möjlighet att pressa länder som bryter mot EU:s grundläggande värden om demokrati och antidiskriminering.

Ungerns ledare kan låta kaxig när han på hemmaplan kritiserar EU för att plocka inrikespolitiska poäng. Men när det verkligen gäller är stödet för EU enormt stort i Ungern. En mätning för Median Institute i våras visade att hela 86 % av befolkningen är positiva till EU-medlemskapet.

Om EU verkligen spänner musklerna och markerar på riktigt mot Ungern så har man stor chans att få god effekt.

[yop_poll id="443"]

3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen