Liberalerna vill agera kraftfullt mot Ungern och Polen

2021 08 02

Liberalerna med partiledare Nyamko Sabuni i spetsen vill se krafttag mot Ungerns och Polens utveckling i odemokratisk riktning.

Partiet vill att EU stoppar pengautbetalningarna till Ungern.

– I dag är det start på Stockholm Pride. Vi ska fira och vi ska diskutera hur vi ytterligare kan stärka hbtq-personers rättigheter. Samtidigt som det i ett annat EU-land, så monteras samma minoritets rättigheter ned, det vill säga Ungern. Det är viktigt att inga utbetalningar sker till Ungern, till Orbán, varken ur återstartsfonden eller de generella pengarna som delas ut till medlemsstaterna, bör betalas ut, säger Nyamko Sabuni till SR.

Vill stoppa blockering

Liberalerna vill inte bara att pengaflödet till Ungern stoppas utan vill även se ytterligare åtgärder.

– Ungern och Polen håller varandra om ryggen. De kan fortsätta nedmontera demokratin, de kan nedmontera de mänskliga rättigheterna och samtidigt blockera alla beslut som kommissionen skulle behöva fatta, framhåller Nyamko Sabuni (L).

Tre åtgärder

Liberalerna vill att EU gör följande för att motverka utvecklingen i Ungern och Polen:

◾1, Stoppar utbetalningen av EU-pengar till de båda länderna och till andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper.

◾2, Inför regler som möjliggör att länder som bryter demokrati- och rättsprinciper kan uteslutas.

◾3, Stoppar möjligheten för enskilda länder att blockera EU-beslut mot andra länder som bryter mot demokrati- och rättsprinciper. Därmed skulle inte Polen kunna stoppa övriga EU från att agera mot Ungern.

Vill se toppmöte

Liberalerna vill att Sverige nu förbereder sig för att agera i frågorna under Sveriges ordförandeskap i EU 2023.

– Vi önskar att Sverige tar initiativ att bjuda in till ett toppmöte för att diskutera hur kommissionen i framtiden ska hantera länder som nedmonterar demokrati och rättsstatens principer, så som Ungern gör i dag, säger Nyamko Sabuni.

ANALYS

Att stoppa EU-pengarna till länder som Polen och Ungern har sannolikt stor effekt. Och skulle något av länderna hotas av uteslutning har man dessutom ännu större möjlighet att pressa länder som bryter mot EU:s grundläggande värden om demokrati och antidiskriminering.

Ungerns ledare kan låta kaxig när han på hemmaplan kritiserar EU för att plocka inrikespolitiska poäng. Men när det verkligen gäller är stödet för EU enormt stort i Ungern. En mätning för Median Institute i våras visade att hela 86 % av befolkningen är positiva till EU-medlemskapet.

Om EU verkligen spänner musklerna och markerar på riktigt mot Ungern så har man stor chans att få god effekt.

[yop_poll id="443"]

12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen