Lettland skickar unikt stöd till Ukraina

2023 03 09

Lettland fortsätter med sitt stora stöd till Ukraina.

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har många länder skickat såväl ekonomiskt som humanitärt och militärt stöd till det krigsdrabbade landet.

Ett av de länder som stöttat Ukraina är Lettland, som nu inleder ett unikt nytt stödprogram.

Fordon som tagits från rattfyllerister kommer nu att doneras, rapporterar BBC.

Åtta sådana fordon har lämnat Lettlands huvudstad och väntas nå Ukraina snart.

“Därför kom jag på idén”

Fordonen är de första som skickas till Ukraina sedan planen godkändes av det lettiska parlamentet förra månaden.

Lettland har bland de högsta siffrorna i Europa när det kommer till rattfylleri.

– Ingen förväntade sig att människor kör så många fordon i onyktert tillstånd. De kan inte sälja dem lika snabbt som folk dricker. Så det var därför jag kom med idén - skicka dem till Ukraina, säger Reinis Poznaks, som leder den stiftelse som har hand om donationerna.

Stort stöd

I baltländerna råder stort stöd för Ukraina på grund av rädslan för den ryska aggressionen.

Lettland har sedan tidigare skickat militärt stöd till landet, och tar nu vara på de resurser som finns.

– De kommer till bättre nytta där, säger Poznaks.

Krigsbrott

Under torsdagen har Ryssland attackerat flera regioner i Ukraina med missiler.

Ursula von der Leyen, den Europeiska kommissionens ordförande, menar att Ryssland gör sig skyldiga till ytterligare krigsbrott, uppger CNN.

– Rysslands avsiktliga angrepp på civila och på energinät är ett krigsbrott. Det stärker vår gemensamma beslutsamhet att fortsätta att göra framsteg i Ukrainas reformansträngningar på vägen mot ett EU-medlemskap menar hon.

Återkommande attacker

Under de senaste 24 timmarna har ryska styrkor avfyrat 84 missiler mot ukrainsk mark.

Den ukrainska militären menar att de lyckades avvärja 34 av de missilerna.

– Med obetydliga framgångar på slagfältet fortsätter fienden att använda terrortaktik och bryter därmed mot normerna i internationell humanitär rätt, framhåller den ukrainska armén.

Foto: A. Kalashmatina

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen