Lettland skickar unikt stöd till Ukraina

2023 03 09

Lettland fortsätter med sitt stora stöd till Ukraina.

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har många länder skickat såväl ekonomiskt som humanitärt och militärt stöd till det krigsdrabbade landet.

Ett av de länder som stöttat Ukraina är Lettland, som nu inleder ett unikt nytt stödprogram.

Fordon som tagits från rattfyllerister kommer nu att doneras, rapporterar BBC.

Åtta sådana fordon har lämnat Lettlands huvudstad och väntas nå Ukraina snart.

“Därför kom jag på idén”

Fordonen är de första som skickas till Ukraina sedan planen godkändes av det lettiska parlamentet förra månaden.

Lettland har bland de högsta siffrorna i Europa när det kommer till rattfylleri.

– Ingen förväntade sig att människor kör så många fordon i onyktert tillstånd. De kan inte sälja dem lika snabbt som folk dricker. Så det var därför jag kom med idén - skicka dem till Ukraina, säger Reinis Poznaks, som leder den stiftelse som har hand om donationerna.

Stort stöd

I baltländerna råder stort stöd för Ukraina på grund av rädslan för den ryska aggressionen.

Lettland har sedan tidigare skickat militärt stöd till landet, och tar nu vara på de resurser som finns.

– De kommer till bättre nytta där, säger Poznaks.

Krigsbrott

Under torsdagen har Ryssland attackerat flera regioner i Ukraina med missiler.

Ursula von der Leyen, den Europeiska kommissionens ordförande, menar att Ryssland gör sig skyldiga till ytterligare krigsbrott, uppger CNN.

– Rysslands avsiktliga angrepp på civila och på energinät är ett krigsbrott. Det stärker vår gemensamma beslutsamhet att fortsätta att göra framsteg i Ukrainas reformansträngningar på vägen mot ett EU-medlemskap menar hon.

Återkommande attacker

Under de senaste 24 timmarna har ryska styrkor avfyrat 84 missiler mot ukrainsk mark.

Den ukrainska militären menar att de lyckades avvärja 34 av de missilerna.

– Med obetydliga framgångar på slagfältet fortsätter fienden att använda terrortaktik och bryter därmed mot normerna i internationell humanitär rätt, framhåller den ukrainska armén.

Foto: A. Kalashmatina

Text: Redaktionen

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

– Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

– Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag.

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten.

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen