Leif GW Persson riktar hård kritik

2023 02 23

Leif GW Persson är mycket kritisk mot polisledningen.

Sent under onsdagen kom den tragiska nyheten att polischefen Mats Löfving hittats död i sin bostad i Norrköping.

Många har uttryckt sorg, men flera har även varit kritiska till sättet som situationen hanterats.

En av dem är professorn Leif GW Persson, som uppmanar anhöriga att överväga en anmälan mot rikspolisstyrelsen, rapporterar Tv4.

–  De har brustit i sitt arbetsgivaransvar med ett utfall som är det mest tragiskt tänkbara. De har inte gjort det som de enligt lag är ålagda att göra, säger han.

“Alldeles åt helvete”

GW Persson tror att utredningens utfall kan ha kommit som en blixt från klar himmel för Löfving.

Han menar att det är fel att Löfving fått ta hela skulden för den senaste tidens händelser.

– Att han skulle bli klandrad var han nog väl medveten om, men inte på det här viset. Och att de andra två skulle bli friade. Det är naturligtvis inte så det gått till och detta är alldeles åt helvete, för att uttrycka sig mycket milt, menar han.

Utredning lades ner

Löfving har varit föremål för en utredning inom polisen där det konstaterades att han agerat jävigt i flera situationer.

En förundersökning om grovt tjänstefel inleddes, men lades ner i och med Löfvings död.

– Med anledning av att den misstänkte enligt uppgift är avliden finns det inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. Den kommer att läggas ned, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck i ett pressmeddelande.

Tyst minut

Vid lunchtid på torsdagen höll Polismyndigheten en tyst minut i polishuset på Kungsholmen.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) deltog i minnesstunden och uttryckte sitt stöd.

– Det var viktigt att få vara med och visa respekt både för anhöriga och kollegor, sade han enligt SR.

Flaggor på halv stång

Polisen har inlett en dödsfallsutredning för att bringa klarhet i vad som inträffat.

Samtliga polishus i Sverige har haft flaggor på halv stång för att hedra Löfving och kondoleansböcker har ställts ut.

Mats Löfving blev 61 år gammal.

Foto: Albin Olsson resp Polisen

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen