Leif GW Persson riktar hård kritik

2023 02 23

Sent under onsdagen kom den tragiska nyheten att polischefen Mats Löfving hittats död i sin bostad i Norrköping.

Många har uttryckt sorg, men flera har även varit kritiska till sättet som situationen hanterats.

En av dem är professorn Leif GW Persson, som uppmanar anhöriga att överväga en anmälan mot rikspolisstyrelsen, rapporterar Tv4.

–  De har brustit i sitt arbetsgivaransvar med ett utfall som är det mest tragiskt tänkbara. De har inte gjort det som de enligt lag är ålagda att göra, säger han.

“Alldeles åt helvete”

GW Persson tror att utredningens utfall kan ha kommit som en blixt från klar himmel för Löfving.

Han menar att det är fel att Löfving fått ta hela skulden för den senaste tidens händelser.

– Att han skulle bli klandrad var han nog väl medveten om, men inte på det här viset. Och att de andra två skulle bli friade. Det är naturligtvis inte så det gått till och detta är alldeles åt helvete, för att uttrycka sig mycket milt, menar han.

Utredning lades ner

Löfving har varit föremål för en utredning inom polisen där det konstaterades att han agerat jävigt i flera situationer.

En förundersökning om grovt tjänstefel inleddes, men lades ner i och med Löfvings död.

– Med anledning av att den misstänkte enligt uppgift är avliden finns det inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. Den kommer att läggas ned, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck i ett pressmeddelande.

Tyst minut

Vid lunchtid på torsdagen höll Polismyndigheten en tyst minut i polishuset på Kungsholmen.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) deltog i minnesstunden och uttryckte sitt stöd.

– Det var viktigt att få vara med och visa respekt både för anhöriga och kollegor, sade han enligt SR.

Flaggor på halv stång

Polisen har inlett en dödsfallsutredning för att bringa klarhet i vad som inträffat.

Samtliga polishus i Sverige har haft flaggor på halv stång för att hedra Löfving och kondoleansböcker har ställts ut.

Mats Löfving blev 61 år gammal.

Foto: Albin Olsson resp Polisen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen