Leif GW Persson mycket upprörd: ”Det är vansinne”

2023 11 10

I somras beslutade Naturvårdsverket att häva förbudet mot halvautomatiska AR-vapen för jakt med militärt utseende.

Naturvårdsverket motiverade beslutet med att det kommer skona djurens lidande.

– Jakten ska kunna bedrivas på säkert sätt och utan att riskera att orsaka viltet onödigt lidande. Naturvårdsverket vill ha fokus på vapnens faktiska egenskaper, vilka dessutom är enklare att bedöma. Därför finns det krav på magasinskapacitet, piplängd med mera, framhöll myndigheten.

Masskjutningar och terrordåd

Halvautomatiska AR-vapnen har använts vid masskjutningar vid flera tillfällen, exempelvis i USA och Nya Zeeland.

Vapentypen användes även av terroristen i Bryssel som sköt ihjäl två svenskar.

Sedan förbudet upphävdes har antalet licenser för de uppmärksammade vapnen skjutit i höjden.

Det visar siffror som Dagens Nyheter tagit del av.

Leif GW Persson mycket kritisk

Kriminologen Leif GW Persson är själv jägare.

Han är mycket kritisk till Naturvårdsverkets beslut.

– När det här förslaget kom för några år sedan sade jag redan då att det var vansinne. Det finns ingen som tycker det här är bra och sådana här vapen behövs inte för att jaga, säger han till DN.

Leif GW Persson ser flera risker med att den nya vapentypen tillåts i Sverige.

– De är populära hos kriminella, de har använts i flera skolskjutningar, masskjutningar och terrordåd, senast i Bryssel. Och det är för att du på väldigt kort tid kan avlossa många skott, du kan hålla dem i midjelängd och svepa med dem.

Polisen varnar

Polisen har tidigare varnat för att upphävandet av förbudet kan få allvarliga konsekvenser för samhället.

– I och med att man godkänt förslaget så får vi fler av den här sortens vapen ute i samhället vilket så klart riskerar att folk kan bli skjutna, sa Isabel Thorén, chef på Polisens nationella skjutvapencenter, till SVT i somras.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp STNGR LLC

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen