Leif GW Persson mycket upprörd: ”Det är vansinne”

2023 11 10

I somras beslutade Naturvårdsverket att häva förbudet mot halvautomatiska AR-vapen för jakt med militärt utseende.

Naturvårdsverket motiverade beslutet med att det kommer skona djurens lidande.

– Jakten ska kunna bedrivas på säkert sätt och utan att riskera att orsaka viltet onödigt lidande. Naturvårdsverket vill ha fokus på vapnens faktiska egenskaper, vilka dessutom är enklare att bedöma. Därför finns det krav på magasinskapacitet, piplängd med mera, framhöll myndigheten.

Masskjutningar och terrordåd

Halvautomatiska AR-vapnen har använts vid masskjutningar vid flera tillfällen, exempelvis i USA och Nya Zeeland.

Vapentypen användes även av terroristen i Bryssel som sköt ihjäl två svenskar.

Sedan förbudet upphävdes har antalet licenser för de uppmärksammade vapnen skjutit i höjden.

Det visar siffror som Dagens Nyheter tagit del av.

Leif GW Persson mycket kritisk

Kriminologen Leif GW Persson är själv jägare.

Han är mycket kritisk till Naturvårdsverkets beslut.

– När det här förslaget kom för några år sedan sade jag redan då att det var vansinne. Det finns ingen som tycker det här är bra och sådana här vapen behövs inte för att jaga, säger han till DN.

Leif GW Persson ser flera risker med att den nya vapentypen tillåts i Sverige.

– De är populära hos kriminella, de har använts i flera skolskjutningar, masskjutningar och terrordåd, senast i Bryssel. Och det är för att du på väldigt kort tid kan avlossa många skott, du kan hålla dem i midjelängd och svepa med dem.

Polisen varnar

Polisen har tidigare varnat för att upphävandet av förbudet kan få allvarliga konsekvenser för samhället.

– I och med att man godkänt förslaget så får vi fler av den här sortens vapen ute i samhället vilket så klart riskerar att folk kan bli skjutna, sa Isabel Thorén, chef på Polisens nationella skjutvapencenter, till SVT i somras.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp STNGR LLC

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen