Leif GW Persson mycket upprörd: ”Det är vansinne”

2023 11 10

I somras beslutade Naturvårdsverket att häva förbudet mot halvautomatiska AR-vapen för jakt med militärt utseende.

Naturvårdsverket motiverade beslutet med att det kommer skona djurens lidande.

– Jakten ska kunna bedrivas på säkert sätt och utan att riskera att orsaka viltet onödigt lidande. Naturvårdsverket vill ha fokus på vapnens faktiska egenskaper, vilka dessutom är enklare att bedöma. Därför finns det krav på magasinskapacitet, piplängd med mera, framhöll myndigheten.

Masskjutningar och terrordåd

Halvautomatiska AR-vapnen har använts vid masskjutningar vid flera tillfällen, exempelvis i USA och Nya Zeeland.

Vapentypen användes även av terroristen i Bryssel som sköt ihjäl två svenskar.

Sedan förbudet upphävdes har antalet licenser för de uppmärksammade vapnen skjutit i höjden.

Det visar siffror som Dagens Nyheter tagit del av.

Leif GW Persson mycket kritisk

Kriminologen Leif GW Persson är själv jägare.

Han är mycket kritisk till Naturvårdsverkets beslut.

– När det här förslaget kom för några år sedan sade jag redan då att det var vansinne. Det finns ingen som tycker det här är bra och sådana här vapen behövs inte för att jaga, säger han till DN.

Leif GW Persson ser flera risker med att den nya vapentypen tillåts i Sverige.

– De är populära hos kriminella, de har använts i flera skolskjutningar, masskjutningar och terrordåd, senast i Bryssel. Och det är för att du på väldigt kort tid kan avlossa många skott, du kan hålla dem i midjelängd och svepa med dem.

Polisen varnar

Polisen har tidigare varnat för att upphävandet av förbudet kan få allvarliga konsekvenser för samhället.

– I och med att man godkänt förslaget så får vi fler av den här sortens vapen ute i samhället vilket så klart riskerar att folk kan bli skjutna, sa Isabel Thorén, chef på Polisens nationella skjutvapencenter, till SVT i somras.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp STNGR LLC

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel.

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen