Leif GW Persson dömer ut förslag

2022 10 26

Kriminologen Leif GW Persson dömer ut två punkter i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Föga överraskande gäller punkterna åtgärder inom kriminalpolitiken.

Regeringen och SD vill att polisen ska få utökade möjligheter att använda förebyggande tvångsmedel.

I måndags meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen kommer att tillsätta en utredning. Ett av förslagen som ska utredas är hemlig tvångsavslyssning.

– Konkret handlar det om att man ska kunna ägna sig åt elektronisk avlyssning utan brottsmisstanke – en ganska långtgående framflyttning av nuvarande position. Baksidan av detta är att det innebär stora risker och inskränkningar i rättssäkerheten, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon.

Stora risker

Kriminologen konstaterar att en fördel med förslaget är att polisen får ett bättre utredningsläge och ”eventuellt kan komma in tidigare i ett ärende och jobba förebyggande innan det händer något".

Men GW pekar framför allt på riskerna. 

– Haken är att när man börjar lyssnar på en person, då har han en mängd kontakter med personer som kan hamna i samma sits. Jag brukar säga så här: En bra formel är att om man är ute efter en specifik person då hamnar tio andra i samma smet och hos många av dem saknas lagligt stöd för att avlyssna. Det är haken och där uppstår rättsosäkerheten.

Vidare hävdar kriminologen att utökad avlyssning endast kommer att ge ”en marginell vinst”.

Ett annat av regeringens förslag är ett införande av anonyma vittnen. Ett förslag som GW kallar för ”livsfarligt”.

– Som gärningsperson är det i regel ganska lätt att räkna ut vilka det handlar om. I det läget kan man tänkas börja skjuta folk för säkerhetens skull. Det är en uppenbar risk, säger han till TV4.

Regeringens bedömning

Så här skriver regeringen om den pågående utredningen:

Utredningen före­slår att tillämp­nings­området för den så kallade preven­tivlagen utökas. Det innebär att hemliga tvångs­medel, bland annat hemlig avlyss­ning av elektro­nisk kommu­nikation och hemlig data­avläsning, ska kunna användas utanför en brotts­utred­ning i syfte att förhindra den allvar­ligaste brotts­lig­heten som begås inom krimi­nella nätverk. Det gäller bland annat mord, spräng­ningar och grova narkotika­brott.

De kvalifika­tions­krav som finns i preventiv­lagen i dag ska gälla även inom det utökade tillämp­nings­området. Använd­ningen av preven­tiva tvångs­medel kräver därmed att det finns en konkret risk för att viss allvarlig brottslig verk­sam­het kommer att utövas.

För att balan­sera myndig­heternas behov av en effektiv brotts­bekämp­ning mot risken för intrång i den personliga inte­griteten ska även samma rätts­säker­hets­garantier gälla. Frågor om tillstånd till tvångs­medels­användning ska bland annat prövas av domstol.

Foto: Leif GW Persson AlbinOlsson, resp Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Farlig lögn om apelsiner – sprids som en löpeld

2025 06 06

Ät en apelsin i duschen för att minska din ångest.

Det är ett av alla missvisande hälsotips som sprids på den sociala medieplattformen Tiktok.

Den brittiska tidningen The Guardian har kartlagt en rad påståenden som visat sig vara direkt felaktiga.

– De som söker hjälp konfronteras med tvivelaktiga råd, till exempel att äta en apelsin i duschen för att minska ångest, rapporterar tidningen.

Dessutom marknadsförs flera kosttillskott som mediciner mot trauma och ångest, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd bakom påståendena. Experter som The Guardian har pratat med konstaterar att 52 av 100 filmklipp som gav råd om att hantera trauma, ångest, depression och psykisk ohälsa innehöll missvisande information.

”Kan må ännu sämre”

Nu varnar psykologen Anna Bennich för att trenden kan få allvarliga konsekvenser. Att äta en apelsin i duschen för att lindra ångest är inte direkt farligt, men det falska påståendet kan leda till att människor som lider av psykisk ohälsa söker hjälp för sent.

– Att använda helig basilika hjälper inte mot ångest och att sprida sådana här tips kan göra att det hamnar på individen själv, som kan må ännu sämre och tänka att det är fel på en själv när tipsen inte funkar, säger hon till TV4.

Psykologen anser att Tiktok borde reglera flödet.

–  Det här är ju lurendrejeri. Är det kloka personer som pratar om psykisk ohälsa så kan det vara många som finner stöd i det, men om man sprider felaktigheter kan det vara skadligt.

LÄS MER: Oväntat besked om Nutella

Fakta Tiktok

- Tiktok är en app för mobiltelefonen, där man kan spela in och dela videor med varandra. 

- Appen ägs av Kina. Det kinesiska företaget Bytedance köpte 2018 upp Musical.ly, och bytte namn på appen till Tiktok.

- Nästan hälften av barn i Sverige mellan 12–15 år använder Tiktok dagligen.

- I takt med appens tillväxt har experter gått ut och varnat för Tiktoks sätt att samla in information om sina användare.

Appen är världens snabbast växande och har laddats ned nästan fyra miljarder gånger.

Källor: Internetsstiftelsen resp Svenskarna och internet

LÄS MER: Två barn döda – föräldrar anklagar sociala mediejätte

Foto: Stevepb

Text: Redaktionen


JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för statssekreterare och myndighetschefer.

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen