15 augusti 2026

Lavrov rasar efter reporterns fråga: “Detta är inget skämt”

2024 09 05

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov varnar USA för att inte håna Rysslands "röda linjer".

Kärnvapenhoten från Ryssland har duggat tätt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Senast i helgen gick Kreml ut med att man överväger att ändra sin kärnvapendoktrin på grund av vad man betraktar som västerländsk eskalering av kriget.

Man har talat om “röda linjer” som inte får korsas – till exempel användning av amerikanska vapen mot ryskt territorium.

Trots varningarna har USA och Europa ökat det militära biståndet till Ukraina. Bland annat har avancerade robotar och F-16-plan har levererats.

"Skämta inte om det"

Det har också fått en del västerländska politiker att utgå från att Rysslands kärnvapenretorik är bluff och att USA och Nato borde gå “all in” för att hjälpa Ukraina att vinna kriget, rapporterar Reuters.

Ett stort misstag, enligt Sergej Lavrov.

– Jag kommer inte att bli förvånad över någonting. Amerikanerna har redan klivit över den tröskel de satt för sig själva. De uppmanas, och Zelensky ser förstås detta och utnyttjar det, säger Lavrov till rysk tv enligt nyhetsbyrån.

– Men de borde förstå – de skämtar om våra röda linjer här. De borde inte skämta om våra röda linjer.

Fick frågan av reporter

Uttalandet kommer på en presskonferens efter att utrikesministern fått frågor om potentiella leveranser av amerikanska långdistansrobotar till Ukraina.

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky har tidigare sagt att motoffensiven in i Ryssland som inleddes den 6 augusti är pinsamt för Ryssland och bör betraktas som ett hån.

Men enligt Lavrov vet USA var gränsen går.

Och att överträda den kommer inte bara att drabba Washington – utan hela Europa, påstår ministern.

– De har en genetisk övertygelse om att ingen kommer att röra dem, säger Lavrov och hänvisar sedan till maktbalansen under kalla kriget.

– Den här känslan av ömsesidig avskräckning –  av någon anledning börjar de tappa den. Det här är farligt.

Varnar för tredje världskrig

Lavrov hänvisar till uttalanden från Vita huset som gjorts under sommaren. Den nationella säkerhetsrådgivaren John Kirby framhöll då att en kraftig upptrappning av kriget i Ukraina kan få “potentiella katastrofer över hela den europeiska kontinenten”, vilket USA vill undvika.

Det här är andra gången på en vecka som Lavrov varnar USA för ett tredje världskrig.

– Amerikaner associerar otvetydigt samtal om tredje världskrig som något som, gud förbjude, om det händer, kommer att påverka Europa exklusivt, sade han enligt Reuters förra veckan.

LÄS MER: Lavrov dundrar mot Europa: “Ni leker med elden"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen