LARMET: Tung smäll för husägare – ”Kommer kosta 550 000 kronor”

2024 02 01

Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.

Det fastslog unionen i slutet av juni 2023 när man presenterade  den ”europeiska gröna given”, ett paket med politiska åtgärder för att uppnå ett klimatneutralt Europa.

Enligt EU-beslutet ska samtliga byggnader i hela unionen nå energiklass A 2050.

Ett delmål på vägen är att samtliga  bostäder i EU ska ha den europeiska energiklassen D inom tio år.

Och redan 2030 är målet att alla hushåll ska förbättras med 16 procent.

EU-kravet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.

Det varnar Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren för.

– Enligt vår uträkning kommer de 16 procenten att kosta cirka 140 000 kronor i snitt för den enskilde husägaren, säger han till Aftonbladet.

”Kommer kosta 550 000 kronor”

För att uppnå EU-kravet om energiklass D 2033 måste 46 procent av Sveriges bostäder renoveras, enligt Villaägarnas beräkningar.

De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem. 

– Det kommer att kosta cirka 550 000 kronor för den som äger ett hus på 100 kvadratmeter i energiklass G att få den till energiklass D, framhåller organisationen.

Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, varnar även för det nya EU-kravet.

Enligt mäklaren berörs drygt 40 procent av villaägarna av delmålet 2033.

– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger han till GP.

“Väldigt onödigt”

Renoveringssmällen mot Svenska hushåll är orimligt. Det anser Villaägarnas Jonathan Lindgren.

– Svenska byggnader är redan idag så gott som utsläppsfria. I EU är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser för uppvärmning och nerkylning av bostadshus cirka 700 kilo växthusgaser per person och år. I Sverige är motsvarande utsläpp endast 26,2 kilo. Det utgör inte ens fyra procent av genomsnittet, säger han i ett uttalande.

– Att tvinga hushåll vars ekonomi redan är ansträngd till dyra renoveringar är att forcera en utveckling och kräva för mycket.  Att införa politiska piskor i det här läget är väldigt onödigt, fortsätter Lindgren.

"Märkligt tyst"

Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, har även varnat för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia. 

– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare ­bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN

Vidare framhåller Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till de nya kraven.

– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom. 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

2025 02 07

Elnätsräkningen som kommer i början av februari “kommer att bli en chock” för många villakunder.

Det varnar solcellsföretaget Svea Solar för på torsdagsmorgonen.

Skälet är att flera elnätsföretag, däribland jätten Ellevio med över en miljon kunder, nu har lanserat en ny prismodell.

Det innebär att en större del av nätavgiften kommer att baseras på det som kallas hushållens effekttoppar – det vill säga de timmarna per månad som det används mest energi.

"Sannolikt dyrare"

Redan förra året presenterades effektavgiften, som ska införas för Sveriges hushåll senast 1 januari 2027.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört den nya modellen, som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, sade Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till SR i somras.

LÄS MER: Elbilsägare riskerar prischock – ny avgift i hela Sverige

Flera variabler påverkar räkningen

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. 

Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer att bli.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

"Hushållen straffas"

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktat kritik mot den nya avgiften.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Raseri mot ny avgift – många hushåll har den

Svea Solar understryker idag att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt. Genom att producera egen el, lagra den och sprida ut den över dygnet, kan du sänka dina effekttoppar. Smarta tjänster, som att schemalägga elbilsladdning, innebär att en villakund kan spara tusenlappar, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen