LARMET: Tung smäll för husägare – ”Kommer kosta 550 000 kronor”

2024 02 01

Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.

Det fastslog unionen i slutet av juni 2023 när man presenterade den ”europeiska gröna given”, ett paket med politiska åtgärder för att uppnå ett klimatneutralt Europa.

Enligt EU-beslutet ska samtliga byggnader i hela unionen nå energiklass A 2050.

Ett delmål på vägen är att samtliga bostäder i EU ska ha den europeiska energiklassen D inom tio år.

Och redan 2030 är målet att alla hushåll ska förbättras med 16 procent.

EU-kravet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.

Det varnar Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren för.

– Enligt vår uträkning kommer de 16 procenten att kosta cirka 140 000 kronor i snitt för den enskilde husägaren, säger han till Aftonbladet.

”Kommer kosta 550 000 kronor”

För att uppnå EU-kravet om energiklass D 2033 måste 46 procent av Sveriges bostäder renoveras, enligt Villaägarnas beräkningar.

De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem.

– Det kommer att kosta cirka 550 000 kronor för den som äger ett hus på 100 kvadratmeter i energiklass G att få den till energiklass D, framhåller organisationen.

Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, varnar även för det nya EU-kravet.

Enligt mäklaren berörs drygt 40 procent av villaägarna av delmålet 2033.

– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger han till GP.

“Väldigt onödigt”

Renoveringssmällen mot Svenska hushåll är orimligt. Det anser Villaägarnas Jonathan Lindgren.

– Svenska byggnader är redan idag så gott som utsläppsfria. I EU är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser för uppvärmning och nerkylning av bostadshus cirka 700 kilo växthusgaser per person och år. I Sverige är motsvarande utsläpp endast 26,2 kilo. Det utgör inte ens fyra procent av genomsnittet, säger han i ett uttalande.

– Att tvinga hushåll vars ekonomi redan är ansträngd till dyra renoveringar är att forcera en utveckling och kräva för mycket. Att införa politiska piskor i det här läget är väldigt onödigt, fortsätter Lindgren.

"Märkligt tyst"

Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, har även varnat för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia.

– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN

Vidare framhåller Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till de nya kraven.

– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 27

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen