LARMET: Tung smäll för husägare – ”Kommer kosta 550 000 kronor”

2024 02 01

Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.

Det fastslog unionen i slutet av juni 2023 när man presenterade den ”europeiska gröna given”, ett paket med politiska åtgärder för att uppnå ett klimatneutralt Europa.

Enligt EU-beslutet ska samtliga byggnader i hela unionen nå energiklass A 2050.

Ett delmål på vägen är att samtliga bostäder i EU ska ha den europeiska energiklassen D inom tio år.

Och redan 2030 är målet att alla hushåll ska förbättras med 16 procent.

EU-kravet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.

Det varnar Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren för.

– Enligt vår uträkning kommer de 16 procenten att kosta cirka 140 000 kronor i snitt för den enskilde husägaren, säger han till Aftonbladet.

”Kommer kosta 550 000 kronor”

För att uppnå EU-kravet om energiklass D 2033 måste 46 procent av Sveriges bostäder renoveras, enligt Villaägarnas beräkningar.

De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem.

– Det kommer att kosta cirka 550 000 kronor för den som äger ett hus på 100 kvadratmeter i energiklass G att få den till energiklass D, framhåller organisationen.

Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, varnar även för det nya EU-kravet.

Enligt mäklaren berörs drygt 40 procent av villaägarna av delmålet 2033.

– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger han till GP.

“Väldigt onödigt”

Renoveringssmällen mot Svenska hushåll är orimligt. Det anser Villaägarnas Jonathan Lindgren.

– Svenska byggnader är redan idag så gott som utsläppsfria. I EU är de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser för uppvärmning och nerkylning av bostadshus cirka 700 kilo växthusgaser per person och år. I Sverige är motsvarande utsläpp endast 26,2 kilo. Det utgör inte ens fyra procent av genomsnittet, säger han i ett uttalande.

– Att tvinga hushåll vars ekonomi redan är ansträngd till dyra renoveringar är att forcera en utveckling och kräva för mycket. Att införa politiska piskor i det här läget är väldigt onödigt, fortsätter Lindgren.

"Märkligt tyst"

Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, har även varnat för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia.

– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN

Vidare framhåller Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till de nya kraven.

– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen