LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
Källa: Socialstyrelsen

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

Experten: Rysslands befolkning kan halveras

2025 01 13

Ryssland står inför stora demografiska utmaningar.

Redan innan Putins fullskaliga invasion av Ukraina stod Ryssland inför demografiska utmaningar.

Födelsetalen - precis som i många europeiska länder - stod på låga nivåer.

Nu har över 800 000 ryska soldater dött eller skadats i anfallskriget, och experter pekar på att Rysslands befolkning kan halveras.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Är i kris

Nicholas Eberstadt, som innehar Henry Wendts professur i politisk ekonomi vid American Enterprise Institute, förklarar att utmaningarna var stora redan innan kriget.

– Ryska federationen var långt före invasionen av Ukraina instängd i vad jag beskrev som en demografisk tvångströja, säger han till Kyiv Independent.

För att bibehålla en stabil befolkning behövs ett TFR-nummer, alltså antalet födda barn per kvinna, på 2,1.

Den senaste gången Ryssland hade den siffran var 1988.

År 2015 var siffran 1,8 och 2022 var den 1,4.

146 miljoner - kan halveras

I nuläget har Ryssland 146 miljoner invånare.

De demografiska utmaningarna och det pågående kriget kan leda till att de demografiska utmaningarna blir till en katastrof, förklarar Harley Balzer, professor emeritus i statsvetenskap och internationella frågor vid Georgetown University.

– Hela världen står inför vad som kan vara en 25-procentig befolkningsminskning i slutet av århundradet, men Ryssland kommer att få det mycket värre, säger han.

– Vissa demografer menar att Rysslands befolkning år 2100 kommer att vara hälften av vad den är i dag.

“Är garanterat”

Tankesmedjan Atlantic Council har en liknande uppfattning om situationen och hur den kommer att utvecklas framgent.

– Rysslands framtid kommer att präglas av en mindre befolkning, framhåller tankesmedjan.

– Vladimir Putins krig har praktiskt taget garanterat att Rysslands befolkning under kommande generationer inte bara kommer att vara mindre, utan också äldre, skörare och mindre välutbildad.

Ytterligare problem

Vad som också är relevant i frågan är att Putin har agerat för att utvisa fler migranter än tidigare - delvis efter terrorattacken i Moskva för knappt ett år sedan som krävde 145 liv.

Utvisningarna av papperslösa utlänningar och statslösa personer i Ryssland mer än fördubblades förra året, från 44 200 utvisningar 2023 till mer än 80 000.

Det uppger ryska Meduza.

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 13

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen