LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

• Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
• Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
• Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
• Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
• Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
• Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
• Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
• Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
• Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
• Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
• Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
• Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
• Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

6,5 miljoner svenskar får pengar på kontot – nu på fredag

2026 05 06

På fredagar kommer pengarna.

Då sätter nämligen Pensionsmyndigheten in 8,2 miljarder kronor till pensionssparares och pensionärers premiepensionskonton.

För de som är nära pensionen blir pengarna tillgängliga inom kort. Redan tre år före riktåldern går det att ta ut premiepension.

Fondrabatter och arvsvinster  

Insättningen omfattas av fondrabatter och arvsvinster. Avdrag har gjorts för premiepensionsavgifter.

– Den som tjänar in allmän pension tjänar också in en del till premiepensionen vars fonder har en rabatterad avgift för att få vara med på fondtorget. Rabatten fördelas nu tillsammans med arvsvinster som betalas ut månadsvis, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

Över sex miljoner svenskar

Enligt Pensionsmyndigheten finns det omkring 6,5 miljoner premiepensionssparare i Sverige.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön till pensionsformen. De intjänade pengarna placeras i fonder.

– Om du vill kan du göra ett eget val i premiepensionen. Valet innebär att du väljer i vilka fonder dina premiepensionspengar ska placeras. Om du inte gör ett val placeras din premiepension i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, framhåller Pensionsmyndigheten.  

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Premiepension när du går i pension

- Du kan tidigast ta ut din premiepension tre år före din riktålder och då som ett månadsbelopp. 

- När du går i pension kan du välja att ha kvar dina premiepensionspengar i fondförsäkring eller byta till traditionell försäkring.

- Du kan välja att bara ta ut premiepensionsbeloppet eller bara inkomstpensionen.

- Storleken på månadsbeloppet kan inte höjas, men du kan ändra din uttagsandel så ofta du vill. Du kan välja mellan att ta ut 100 procent, 75, 50 eller 25 procent av ditt månadsbelopp.

- Premiepensionen får man livet ut, precis som inkomstpensionen.

- I vissa fall kan du lägga till ett efterlevandeskydd. Då betalas din premiepension ut till din make/maka/registrerade partner/sambo om du avlider.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen