LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
Källa: Socialstyrelsen

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen