LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

  • Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
  • Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
  • Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
  • Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
  • Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
  • Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
  • Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
  • Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
  • Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
  • Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
  • Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
  • Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
  • Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen


22 jan 2026

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


Globalt mobilmärke går i graven – efter 20 år

2026 01 22

En teknikjätte slutar tillverka mobiler.

Den internationella mobiltillverkaren Asus bekräftar att de lägger ned sin mobilverksamhet.

Detta efter två decennier på telefonmarknaden, rapporterar PC Mag.

Slut på en era

Asus bekräftar att företaget inte kommer att lansera några nya mobiltelefoner under 2026, vilket i praktiken innebär ett slut för både Zenfone‑serien och speltelefonerna ROG Phone.

Den globala mobilverksamheten som pågått i över 20 år trappas nu ner kraftigt.

– Vi kommer inte längre att lägga till nya mobilmodeller i framtiden, säger Asus styrelseordförande Jonney Shih.

De senaste lanseringarna – Zenfone 12 Ultra och ROG Phone 9 – som båda släpptes under 2025 och även säljs i Sverige, blir därmed de sista modellerna i sina respektive serier.

LÄS MER: Moskva varnar Tyskland – lovar att slå tillbaka

Fokus på AI

I ett officiellt uttalande bekräftar Asus att det inte bara handlar om en “paus”, utan om en strategisk riktning där mobiltelefoner inte längre är centrala för företagets framtid.

Nyheten slår hårt mot spelintresserade användare.

ROG Phone har under lång tid varit ett förstahandsval för dem som söker maximal prestanda, effektiv kylning och stort batteri.

Med nedläggningen tvingas samma målgrupp nu vända sig till andra toppmodeller på marknaden.

Beslutet kommer i samband med att Asus omprioriterar sina resurser mot andra teknologier, däribland artificiell intelligens, robotik och avancerade PC‑produkter.

– Den hårda konkurrensen och marknadens utveckling gör det svårt att fortsätta driva en lönsam mobildivision, säger Shih.

Asus kunder påverkas

För den som redan äger en Asus-mobil förändras ingenting omedelbart.

Företaget har lovat att fortsatt erbjuda service, garanti och mjukvaruuppdateringar under en period framöver, men hur länge det ”ett tag” egentligen varar vill Asus inte specificera.

För svenska och internationella kunder innebär dock beskedet att det inte kommer några nya telefoner från märket, och återförsäljare förbereder sig för att fasa ut lagret när befintliga enheter säljs slut.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs – efter nästan 100 år

Foto: A. Shvets

Text: Redaktionen