LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

  • Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
  • Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
  • Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
  • Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
  • Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
  • Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
  • Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
  • Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
  • Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
  • Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
  • Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
  • Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
  • Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

27dec2025

Enorm framgång för Ukraina – återhämtat mer än hälften

2025 12 27

Både den ukrainska och den ryska befolkningen har drabbats hårt av kriget.

Från Ryssland kommer återkommande rapporter om hur tillvaron blir alltmer ansträngd för befolkningen.

Detsamma gäller tillvaron för företagen och industrin i landet.

Men från ukrainskt håll kommer nu besked om en enorm framgång.

Har lyckats vända trenden

Många av Ukrainas företag går starkt, och särskilt de inom teknikområdet.

– Ukrainas IT-sektor har vuxit med över 54 procent på fem år och nådde 6,4 miljarder dollar i export förra året enligt siffror från Ukrainas nationalbank, säger teknikexperten Olga Shapoval till Kyiv Post.

– Ukrainas teknikmarknad återhämtar sig snabbt efter nedgången orsakad av invasionen 2022. Investeringarna ökade från 236 miljoner dollar 2022 och 209 miljoner dollar 2023 till 462 miljoner dollar 2024, vilket är mer än hälften av förkrigstoppen på 832 miljoner dollar 2021.

Säljer mycket utomlands

Den starka utvecklingen bidrar starkt till den ukrainska ekonomin.

– Även mitt i den fullskaliga invasionen fortsätter 4 500 IT-företag och 310 000 yrkesverksamma att verka, vilket genererar cirka 1 miljard dollar i skatter årligen. Totalt säljer 93 procent av företagen sina tjänster utomlands, vilket gör sektorn till en av de mest exportinriktade i Europa, säger Olga Shapoval.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Ekonomin har drabbats hårt

Rysslands invasion av Ukraina har slagit hårt mot landet.

Också ekonomin har drabbats hårt, men beskriv ändå som motståndskraftig av den internationella samarbetsorganisationen OECD.

– Ukrainas ekonomi har varit motståndskraftig, stödd av effektiva politiska åtgärder och betydande externt stöd, uppger organisationen i en analys.

Zelenskyj till USA

Imorgon planerar Ukrainas president Zelenskyj att besöka Donald Trump i Florida.

Syftet är att fortsätta diskussionen kring en vapenvila.

– Trump har uttryckt en försiktig optimism om att nå ett fredsavtal under besöket, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of USA office

Text: Redaktionen

27dec2025

Pressad Putin erkänner – ”fienden har övertag”

2025 12 27

Rysslands diktator Vladimir Putin är pressad.

Pressen kommer både från den egna befolkningen och från omvärlden.

Länderna i väst arbetar febrilt på att ta fram ett nytt fredsavtal som kan accepteras av både Ryssland och Ukraina.

Den senaste planen har ratats av Kreml.

– Moskva betraktar 20-punktsplanen som en utgångspunkt för vidare förhandlingar, eftersom den saknar krav som är viktiga för Ryssland, säger en källa nära Kreml till Bloomberg.

”Fienden har övertag”

Under det snart fyraåriga kriget har också ett informationskrig utkämpats.

Kreml har ofta hävdat stora framgångar på slagfältet.

Samtidigt har analyser från Ukraina och länderna i väst vittnat om stora förluster och förhållandevis små landvinningar för den ryska krigsmakten.

Och nu erkänner Vladimir Putin att den ryska militären ligger efter den ukrainska inom ett visst stridsområde, vilket sätter press på Ryssland att skynda på utvecklingen.

– Fienden har ett övertag i detta segment, säger han, rapporterar RBC-Ukraine.

LÄS OCKSÅ: Guldpriset chockerar - inte hänt sedan 1979

Halkar efter

Det handlar om striderna som Ukraina utkämpar med hjälp av attackdrönare.

Den ryske diktatorn slår fast att Ryssland ligger efter sin motståndare inom drönartekniken.

– Ryssland erkänner att de halkat efter inom tunga drönare på grund av Ukrainas aktiva användning av sådan teknik. Som svar på detta har den ryska militären börjat utveckla nya plattformar för godstransport och potentiellt anfallsuppdrag, uppger tidningen.

Massiva attacker

Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland genomfört massiva attacker mot Ukraina det senaste dygnet.

Bland annat mot Kiev som varit huvudmålet för nattens attacker, uppger president Volodymyr Zelenskyj.

Attackerna har resulterat i stor förstörelse och stora delar av staden är utan ström och värme.

– Om Ryssland gör till och med jul- och nyårsperioden till en tid av förstörda hem och kraftverk, då kan denna sjuka aktivitet bara besvaras med verkligt starka åtgärder, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar tidningen.

– Amerika har denna kapacitet. Europa har denna kapacitet. Många av våra partners har denna kapacitet. Nyckeln är att använda den.

LÄS OCKSÅ: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen