LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

  • Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
  • Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
  • Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
  • Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
  • Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
  • Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
  • Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
  • Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
  • Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
  • Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
  • Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
  • Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
  • Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk dundersuccé i USA – amerikanerna flockas

2025 12 04

Amerikanernas intresse för svenskt lösgodis skjuter i höjden.

Saltlakrits, sura skallar och annat svenskt godis har fått stort genomslag på sociala medier. På TikTok finns nu över 120 miljoner klipp taggade med “Swedish candy reviews”, alltså recensioner av svenskt godis.

Nu hakar det svenska godisföretaget CandyKing på trenden. Företaget, som tidigare hette Karamellkungen, öppnar en permanent godisbutik i hjärtat av New York City.

Butiken slår upp portarna på populära Bleecker Street i West Village och kommer erbjuda ett brett sortiment av svenskt lösgodis.

– Det känns fantastiskt kul för oss på CandyKing att fortsätta sprida den smakglädje, kvalitet och valfrihet som varumärket står för. Dessutom kommer kunderna att få möjligheten att påverka sortimentet över tid, vilket görs möjligt då butiken är i New York för att stanna, säger Laura Rytkölä, globalt ansvarig för CandyKing. 

Växande efterfråga

CandyKing ägs av Cloetta, som även står bakom populära varumärken som Kexchoklad, Ahlgrens Bilar och Polly.

Niklas Truedsson, områdeschef för tillväxt och lösviktskonfekt på Cloetta, konstaterar att svenskt godis är i USA för att stanna.

– CandyKing finns i cirka 4 000 dagligvarubutiker i Europa, och vi är glada att nu även kunna erbjuda vår shoppingupplevelse till konsumenter i USA – världens största konfektyrmarknad. Den nya butiken är ännu ett steg i vårt kontinuerliga arbete för att möta den växande efterfrågan på lösgodis i Nordamerika, säger han.

– Våra pilotprojekt i USA har gett oss de konsumentinsikter vi behöver för att framgångsrikt och långsiktigt lansera CandyKing på den amerikanska marknaden.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

FAKTA: CandyKing

- CandyKing grundades 1984 i Stockholm. I dag har företaget en stark marknadsposition i Europa och är det ledande varumärket för lösgodis i Norden.  

- I över fyra decennier har CandyKing levererat konfektyr till livsmedelsbutiker, biografer och nöjesparker över hela Europa.

- CandyKing möter nu en växande efterfrågan från konsumenter i USA som letar efter högkvalitativt svenskt lösgodis nu globalt känt som Swedish Candy.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Lenzatic

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd. 

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad” 

Har mer än fördubblats 

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020. 

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt. 

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen. 

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack 

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen