LARMET: Stor matkedja i Sverige förutspås lägga ned helt

2025 05 01

Bakgrunden till löftet var till stor del det omtalade förvärvet av City Gross.

Men det första halvåret med tillskottet har varit dyster läsning för matjätten. Under årets första kvartal backade kedjan 118 miljoner kronor.

Och enligt Ulf Johansson, handelsprofessor vid Lunds universitet, lever City Gross på lånad tid.

Han ser framför sig att matbutikerna lägger ned helt.

– Jag tror inte att City Gross finns så länge till, märket är för okänt och det handlar också om ganska få butiker. Varför kämpa för att bevara ett varumärke när man i koncernen har andra etablerade varumärken? säger Ulf Johansson till Dagligvarunytt.

Byter ut mot Willys

Professorn förutsåg “varumärkets död” redan vid uppköpet, skriver tidningen.

Bedömningen har året efter förvärvet inte ändrats. Särskilt inte eftersom Axfood har börjat göra en vana av att konvertera City Grossbutiker till Willysbutiker istället.

Bland annat har så skett i Bromma och Borlänge.

– Det här är ett läge som passar vårt koncept. Willys kommer att vara ett attraktivt alternativ för kunder som prioriterar snabb och smidig handling till låga priser, säger Heinz Möller, etableringschef på Willys, om att kedjan tar över City Gross butikslokaler på Stora Tuna i Borlänge.

"Kommer inte leva vidare"

Enligt Ulf Johansson skickar det signaler om att Axfood inte litar på City Gross.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, säger handelsprofessorn.

Även analysföretaget Yougov pekar på utmaningar, inte minst gällande en låg kundlojalitet. Mindre än 20 procent av svenska folket handlar på City Gross, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt, och största utmaningen blir att behålla befintliga kunder.

Sänker priserna

Förra veckan meddelade City Gross att man går fram med en omfattande prissänkning.

– Vi vill göra det enklare för våra kunder att få ihop vardagen, utan att tumma på kvaliteten. Därför sänker vi priserna på de varor som våra kunder handlar mest av – från färskvaror till basvaror i skafferiet, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i fredags.

Sänkningen gäller i alla butiker i hela Sverige. Beslutet kommer efter att kedjan gjort en “en omfattande prisöversyn”.

Förra året pekades City Gross ut som Sveriges dyraste livsmedelskedja av oberoende sajten Matpriskollen.

LÄS MER: Miljardförlust för Coop – butiker i fara

Foto: Gustav Kaiser, Axfood

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen