LARMET: Natoland på väg att byta sida – avgörande besked i helgen

2024 03 20

Nato och EU är på väg att förlora en av sina medlemmar till Rysslands sida.

Den skarpa varningen kommer direkt från oppositionen i en av de båda alliansernas mer uppmärksammade medlemmar det senaste halvåret.

"Är för Ryssland"

I höstas återvände Slovakiens premiärminister Robert Fico till makten.

Han gjorde då en kraftig omsvängning av utrikespolitiken i en Putinvänlig riktning och stoppade bland annat allt militärt stöd till Ukraina.

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland, sade den politiska analytikern Grigorij Mesežnikov om Fico och hans allierade i samband med valet.

Varningen: kommer göra som Belarus

Men Ficos återvändande till makten är bara början, varnar regeringskritiker i Slovakien.

På lördag ska landet välja ny president. Ett val som av många anses helt avgörande för Natolandets demokrati och framtid i Europa – och i slutändan huruvida man överhuvudtaget ska fortsätta alliera sig med västvärlden.

– Presidentvalet kommer att avgöra om Slovakien verkligen stannar i västklubben eller gör som Ungern eller Belarus, säger Eduard Heger, premiärminister i landet mellan 2021 och 2023, till The Guardian och tillägger:

– Vår nya regering har vänt Slovakien på Kremls sida.

"Förödande effekt"

Två personer väntas bli huvudkandidater i helgens presidentval: Peter Pellegrini och Ivan Korčok.

Den förstnämnda var tidigare med i Ficos parti Smer men leder nu partiet Hlas som samarbetar med premiärministern. Den senare har en uttalad hållning om att stå enad med västvärlden.

– Pellegrini kommer att agera hand i hand med Robert Ficos utrikespolitiska riktning, vilket kan ha en förödande effekt på Slovakien, varnar Eduard Heger.

Välkomnades av Lavrov

År 2020 ska Pellegrini, som då var premiärminister, ha bett Ungerns motsvarighet Viktor Orbán om hjälp att ordna en blixtvisit i Moskva i syfte att stärka aktierna hos de slovakiska proryska väljarna.

Via ungerska mellanhänder välkomnade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov Pellegrini till Moskva och togs emot av Rysslands premiärminister Mikhaeil Mushistin, uppger det centraleuropeiska utredningsorganet VSquare.

Att Pellegrini lovat att upprätthålla varma relationer mellan Slovakien och Nato respektive EU ses som tomma löften för den slovakiska oppositionen.

– Vi är nu någonstans öster om Viktor Orbán i våra utrikespolitiska åtaganden. Pelligrini har inte lyft ett finger för att stoppa det.

Svaret: "Inget att oroa sig för"

Pellegrini har inte själv svarat på kritiken.

– Han är en mycket bra och erfaren politiker som kan representera landet väl. Och vi kan kontrollera hans bakgrund. Det finns inget att oroa sig för, säger Katarína Roth Neveďalová, ledamot för Ficos parti Smer i EU-parlamentet, till The Guardian.

Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen