LARMET: Natoland på väg att byta sida – avgörande besked i helgen

2024 03 20

Nato och EU är på väg att förlora en av sina medlemmar till Rysslands sida.

Den skarpa varningen kommer direkt från oppositionen i en av de båda alliansernas mer uppmärksammade medlemmar det senaste halvåret.

"Är för Ryssland"

I höstas återvände Slovakiens premiärminister Robert Fico till makten.

Han gjorde då en kraftig omsvängning av utrikespolitiken i en Putinvänlig riktning och stoppade bland annat allt militärt stöd till Ukraina.

– Så i grund och botten är de inte för fred, de är för Ryssland, sade den politiska analytikern Grigorij Mesežnikov om Fico och hans allierade i samband med valet.

Varningen: kommer göra som Belarus

Men Ficos återvändande till makten är bara början, varnar regeringskritiker i Slovakien.

På lördag ska landet välja ny president. Ett val som av många anses helt avgörande för Natolandets demokrati och framtid i Europa – och i slutändan huruvida man överhuvudtaget ska fortsätta alliera sig med västvärlden.

– Presidentvalet kommer att avgöra om Slovakien verkligen stannar i västklubben eller gör som Ungern eller Belarus, säger Eduard Heger, premiärminister i landet mellan 2021 och 2023, till The Guardian och tillägger:

– Vår nya regering har vänt Slovakien på Kremls sida.

"Förödande effekt"

Två personer väntas bli huvudkandidater i helgens presidentval: Peter Pellegrini och Ivan Korčok.

Den förstnämnda var tidigare med i Ficos parti Smer men leder nu partiet Hlas som samarbetar med premiärministern. Den senare har en uttalad hållning om att stå enad med västvärlden.

– Pellegrini kommer att agera hand i hand med Robert Ficos utrikespolitiska riktning, vilket kan ha en förödande effekt på Slovakien, varnar Eduard Heger.

Välkomnades av Lavrov

År 2020 ska Pellegrini, som då var premiärminister, ha bett Ungerns motsvarighet Viktor Orbán om hjälp att ordna en blixtvisit i Moskva i syfte att stärka aktierna hos de slovakiska proryska väljarna.

Via ungerska mellanhänder välkomnade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov Pellegrini till Moskva och togs emot av Rysslands premiärminister Mikhaeil Mushistin, uppger det centraleuropeiska utredningsorganet VSquare.

Att Pellegrini lovat att upprätthålla varma relationer mellan Slovakien och Nato respektive EU ses som tomma löften för den slovakiska oppositionen.

– Vi är nu någonstans öster om Viktor Orbán i våra utrikespolitiska åtaganden. Pelligrini har inte lyft ett finger för att stoppa det.

Svaret: "Inget att oroa sig för"

Pellegrini har inte själv svarat på kritiken.

– Han är en mycket bra och erfaren politiker som kan representera landet väl. Och vi kan kontrollera hans bakgrund. Det finns inget att oroa sig för, säger Katarína Roth Neveďalová, ledamot för Ficos parti Smer i EU-parlamentet, till The Guardian.

Foto President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen