Larmet från krigszonen: Folk attackerar varandra för mat

2022 03 10

Hundratusentals personer saknar vatten,  mat, värme, elektricitet och medicin.

Larmet kommer från Röda korsets internationella kommitté och handlar om situationen i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina.

Samtal från röstmeddelanden

Informationen förmedlas av  Röda delegationschef Sasha Volkov, i en ljudinspelning som brittiska tidningen The Guardian tagit del av.

Han varnar för att den humanitära situationen i staden börjar bli ”allt mer  allvarlig och desperat”.

Attackerar varandra för mat

– Folk börjar attackera varandra för mat, säger han till The Guardian och berättar att samtliga apotek och livsmedelsbutiker är tömda på varor sedan flera dagar tillbaka.

Vidare berättar Volkov att människor ”börjat förstöra bilar för att ta ut bensinen” och att han har fått rapporter om att människor inte har någon mat att ge till sina barn.

Staden är omringad

Staden, som har cirka 400 000 invånare, är sedan en vecka omringad av ryska trupper och utsätts dagligen för bombningar och tung artilleribeskjutning från den ryska armén. Flera försök att evakuera civila från staden i stor skala har hittills misslyckats.

Tusentals döda

Mer än 1200 personer uppges ha dödats i den belägrade hamnstaden, uppger biträdande borgmästaren Serhiy Orlov, som tillägger att siffran kan vara 3-4 gånger högre.  Tre personer, varav ett barn, uppges ha dött vid den ryska flygattacken, raporterar nyhetsbyrån AFP.

Bombade förlossningsklinik

Under onsdagen bombade Ryssland en förlossningsklinik i staden  och minst 17 personer skadades, enligt polisen i Donetsk-regionen, uppger CNN.

EU-ledare kallar den ryska attacken för ett krigsbrott, rapporterar AFP.  

Avskyvärt krigsbrott

– Mariupol är belägrat. Rysslands bombning av ett mödravårdssjukhus är ett avskyvärt krigsbrott, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är instämmer med sin kollega.

– Jag är övertygad om att det här kan vara ett krigsbrott. Vi behöver en fullskalig utredning, skriver hon på Twitter.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Godissort pekas ut – har oväntade hälsoeffekter

2023 12 03

Experter lyfter nu fram surt godis som ett oväntat hjälpmedel.

Godis är som bekant mycket populärt i Sverige och vanligt förekommande i många hushåll på helgerna.

Många försöker dra ner på konsumtionen och välja nyttigare alternativ.

Nu pekar dock experter ut en särskild godissort som har speciella egenskaper.

Det rapporterar USA Today.

Oväntade hälsoeffekter

I en video som cirkulerar på sociala medier förklarar en kvinna att hon fått råd av sin psykolog att äta surt godis när hon känner att en ångestattack kan vara på gång.

Det har debatterats kraftigt och nu uttalar sig Catherine del Toro, som är expert på mental ohälsa, om saken.

– Det finns definitivt sanning och vetenskap bakom att äta surt eller starkt godis för att lindra ångest och panikattacker, säger hon.

Fokuserar på nuet

Del Toro förklarar att när vi äter väldigt surt godis så lättar det på ångest eftersom det distraherar hjärnan och ger oss någonting annat att fokusera på.

– När du äter något surt eller starkt, främjar du en teknik som uppmuntrar dig att fokusera på nuet, stoppar spiralen av rädsla och kommunicerar till din hjärna att du inte är i verklig fara, vilket gör att panikattacken saktar ner i intensitet och slutligen kan upphöra, säger hon.

Inte allt

Vidare förklaras dock att surt godis förstås inte är något fullständigt svar på ångestattacker, utan ett “terapitrick” som kan fungera vid enskilda tillfällen.

Vid långvariga och ihållande ångestproblem som påverkar vardagen handlar rekommendationen istället om att uppsöka hjälp.

Finns olika behandlingar

Vid sådana problem finns det olika behandlingar som kan hjälpa, däribland psykologisk behandling eller med hjälp av läkemedel.

– Det som fungerar för en person kanske inte funkar för en annan. Därför är det viktigt att du får hjälp som är anpassad efter vad du behöver, framhåller Vårdguiden 1177.

– Den du träffar kan hjälpa dig vidare till annan hjälp om ni tillsammans kommer överens om att det behövs.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen