Larmet från krigszonen: Folk attackerar varandra för mat

2022 03 10

Hundratusentals personer saknar vatten,  mat, värme, elektricitet och medicin.

Larmet kommer från Röda korsets internationella kommitté och handlar om situationen i den belägrade staden Mariupol i sydöstra Ukraina.

Samtal från röstmeddelanden

Informationen förmedlas av  Röda delegationschef Sasha Volkov, i en ljudinspelning som brittiska tidningen The Guardian tagit del av.

Han varnar för att den humanitära situationen i staden börjar bli ”allt mer  allvarlig och desperat”.

Attackerar varandra för mat

– Folk börjar attackera varandra för mat, säger han till The Guardian och berättar att samtliga apotek och livsmedelsbutiker är tömda på varor sedan flera dagar tillbaka.

Vidare berättar Volkov att människor ”börjat förstöra bilar för att ta ut bensinen” och att han har fått rapporter om att människor inte har någon mat att ge till sina barn.

Staden är omringad

Staden, som har cirka 400 000 invånare, är sedan en vecka omringad av ryska trupper och utsätts dagligen för bombningar och tung artilleribeskjutning från den ryska armén. Flera försök att evakuera civila från staden i stor skala har hittills misslyckats.

Tusentals döda

Mer än 1200 personer uppges ha dödats i den belägrade hamnstaden, uppger biträdande borgmästaren Serhiy Orlov, som tillägger att siffran kan vara 3-4 gånger högre.  Tre personer, varav ett barn, uppges ha dött vid den ryska flygattacken, raporterar nyhetsbyrån AFP.

Bombade förlossningsklinik

Under onsdagen bombade Ryssland en förlossningsklinik i staden  och minst 17 personer skadades, enligt polisen i Donetsk-regionen, uppger CNN.

EU-ledare kallar den ryska attacken för ett krigsbrott, rapporterar AFP.  

Avskyvärt krigsbrott

– Mariupol är belägrat. Rysslands bombning av ett mödravårdssjukhus är ett avskyvärt krigsbrott, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell på Twitter.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är instämmer med sin kollega.

– Jag är övertygad om att det här kan vara ett krigsbrott. Vi behöver en fullskalig utredning, skriver hon på Twitter.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen