LARMET: Fem populära varor kan rusa i pris

2024 08 26

De senaste åren har livsmedelspriserna skjutit i höjden i Sverige.

Sedan 2021 har populära produkter som kaffe, matolja, ris, socker och kakao blivit 40 procent dyrare.

Det rapporterar DN med hänvisning till Statistiska centralbyrån, SCB.

Råvarubrist, höga priser på insatsvaror och kraftigt ökade energi- och drivmedelspriser är några av orsakerna till den kraftiga ökningen.

Det finns dock ytterligare en betydande orsak.

Enligt flera experter har de senaste årens torka och extremväder i allra högsta grad bidragit till prisökningarna på kaffe, matolja, ris, socker och kakao.

– Två faktorer har samverkat. Vi har haft flera år av torka och samtidigt höga temperaturer, inte bara under sommaren utan också under våren.

Det säger Primitivo Fernández, chef för spanska olivoljeproducenternas centralorganisation Ainerac, till DN.

Kan öka dubbelt så snabbt

Torka och extremväder väntas bidra till fler matprisökningar framöver.

Friderike Kuik är meteorolog och senior ekonom på Europeiska centralbanken. Hon och hennes kolleger har nyligen publicerat en studie om hur klimatförändringar väntas påverka matpriserna i norra Europa, inklusive Sverige.

Enligt Kuik ser prognosen dyster ut.

Svenska folket kan räkna med dyrare kaffe, socker och kakao framöver.

– Resultaten visar att matinflationen kan öka med mellan 0,9 och 3,2 procentenheter i genomsnitt globalt fram till 2035, men det beror bland annat på hur utsläppen utvecklas, säger Friderike Kuik till DN.

– Om ett varmare klimat adderar 2 procentenheter till takten motsvarar det en fördubbling av matprisinflationen.

”Kan få stora konsekvenser”

Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank, gör samma bedömning.

I en intervju med Expressen berättar han att torka i södra Europa riskerar att slå mot svenska matpriser.

– Vi importerar ganska mycket livsmedel så visst får det följder. Ogynnsamt väder, torka och översvämningar kan få stora konsekvenser vad gäller utbudet av livsmedel och det kan naturligtvis driva upp priserna, säger experten till tidningen.

Enligt Kennemar riskerar priserna på till exempel gurka och tomater att skjuta i höjden.

– I Sverige importerar vi mer livsmedel under vintern än resten av året men innan den svenska grönsakssäsongen kommer i gång kan det få konsekvenser. Många grönsaker, till exempel gurka och tomater, kommer från Spanien.

Foto: Ica Gruppen resp Coop Sverige

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen