LARMET: Dold kamera installerad i vanliga bilar – ska inte finnas där

2024 10 23

En ny rapport visar att du övervakas i ditt hem i betydligt större utsträckning än vad många befarat.

Det är en amerikansk studie som påvisat hur elektronik som tv-apparater, spelkonsoler, telefoner och bilar spionerar på och kartlägger vanliga konsumenter genom att utrustas med mikrofoner eller kameror.

En baksida av tekniken som få känner till, menar juridikprofessorn Jan Trzaskowski från Aalborg Universitet som tagit del av studien.

– Det kallas smart-tv, men man kan fråga sig vem den är smart för, säger han till danska TV2.

CDD: Folk har ingen aning

Rapporten kommer från organisationen Center for Digital Democracy, CDD.

Den visar att tillverkare av smart-tv, det vill säga tv-apparater med tillgång till internet, och leverantörer av streamingtjänster har utvecklat ett övervakningssystem som undergräver både integriteten och det skydd man borde ha som konsument.

Enligt CDD är det största problemet att vi inte har en aning om informationen som samlas in om oss.

– Nästan alla produkter har idag kamera eller mikrofon och kan övervaka oss. Och tillsammans med data som platstillgång, som de flesta har slagit på, kan enheterna skvallra och förmedla mycket information om oss på kort tid, säger Keld Norman, säkerhetskonsult på ett av Danmarks ledande företag inom cyber- och informationssäkerhet.

Larmet: dolda kameror i bilar

Den amerikanska organisationen jämför en smart-tv med att ta in en trojansk häst i huset.

Men det är inte bara elektronik i hemmet som spionerar på dig.

Enligt Forbrugerrådet TÆNK, en dansk motsvarighet till Råd & Rön, har man sett exempel på kinesisktillverkade bilar där man oväntat hittat kameror inuti.

Ingenstans i bruksanvisningen nämns kameran – som uppges vara aktiv och filmar föraren.

– Man kan bli nervös där. För om det inte är meningen att det ska upptäckas att det finns där, vad ska det användas till, och vem tittar eller lyssnar med det, och vad använder de det till? säger Ida Nynne Daarbak Reselivjurist, jurist på TÆNK, till TV2.

Regler skyddar inte

Konsumenter inom EU är visserligen bättre skyddade än i USA genom strängare lagstiftning. Men det finns fortfarande områden där det är svårt för konsumenter att se vilken information man av misstag kommer att dela med andra.

Lagstiftningen skyddar exempelvis inte om man okritiskt klickar ja till alla villkor utan att läsa det finstilta.

Och enligt Jan Trzaskowski innebär introduktionen av AI en ytterligare eskalering i “spionaget” och hur övervakningen kan anpassas efter den individuella konsumenten. Lägg därtill det beroende som telefonen eller tv:n skapar.

– Så även om vi har alla möjliga regler och lagstiftning – kan den inte skydda oss från oss själva, våra vanor och vårt beroende. Och det drar företag full nytta av. De får alla annonskronor och så kan staten komma senare och betala för att åtgärda de personliga, sociala och samhälleliga skadorna, säger Jan Trzaskowski.

Foto: Bob the Skater

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen