Det är en amerikansk studie som påvisat hur elektronik som tv-apparater, spelkonsoler, telefoner och bilar spionerar på och kartlägger vanliga konsumenter genom att utrustas med mikrofoner eller kameror.

En baksida av tekniken som få känner till, menar juridikprofessorn Jan Trzaskowski från Aalborg Universitet som tagit del av studien.

– Det kallas smart-tv, men man kan fråga sig vem den är smart för, säger han till danska TV2.

CDD: Folk har ingen aning

Rapporten kommer från organisationen Center for Digital Democracy, CDD.

Den visar att tillverkare av smart-tv, det vill säga tv-apparater med tillgång till internet, och leverantörer av streamingtjänster har utvecklat ett övervakningssystem som undergräver både integriteten och det skydd man borde ha som konsument.

Enligt CDD är det största problemet att vi inte har en aning om informationen som samlas in om oss.

– Nästan alla produkter har idag kamera eller mikrofon och kan övervaka oss. Och tillsammans med data som platstillgång, som de flesta har slagit på, kan enheterna skvallra och förmedla mycket information om oss på kort tid, säger Keld Norman, säkerhetskonsult på ett av Danmarks ledande företag inom cyber- och informationssäkerhet.

Larmet: dolda kameror i bilar

Den amerikanska organisationen jämför en smart-tv med att ta in en trojansk häst i huset.

Men det är inte bara elektronik i hemmet som spionerar på dig.

Enligt Forbrugerrådet TÆNK, en dansk motsvarighet till Råd & Rön, har man sett exempel på kinesisktillverkade bilar där man oväntat hittat kameror inuti.

Ingenstans i bruksanvisningen nämns kameran – som uppges vara aktiv och filmar föraren.

– Man kan bli nervös där. För om det inte är meningen att det ska upptäckas att det finns där, vad ska det användas till, och vem tittar eller lyssnar med det, och vad använder de det till? säger Ida Nynne Daarbak Reselivjurist, jurist på TÆNK, till TV2.

Regler skyddar inte

Konsumenter inom EU är visserligen bättre skyddade än i USA genom strängare lagstiftning. Men det finns fortfarande områden där det är svårt för konsumenter att se vilken information man av misstag kommer att dela med andra.

Lagstiftningen skyddar exempelvis inte om man okritiskt klickar ja till alla villkor utan att läsa det finstilta.

Och enligt Jan Trzaskowski innebär introduktionen av AI en ytterligare eskalering i “spionaget” och hur övervakningen kan anpassas efter den individuella konsumenten. Lägg därtill det beroende som telefonen eller tv:n skapar.

– Så även om vi har alla möjliga regler och lagstiftning – kan den inte skydda oss från oss själva, våra vanor och vårt beroende. Och det drar företag full nytta av. De får alla annonskronor och så kan staten komma senare och betala för att åtgärda de personliga, sociala och samhälleliga skadorna, säger Jan Trzaskowski.

Foto: Bob the Skater

Text: Redaktionen

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen