LARMET: Allt fler hushåll klarar inte specifika utgifter

2024 04 20

Många hushåll har problem med ekonomin.

Det är statistik från SCB som visar att allt fler svenskar har det tufft med privatekonomin.

Det handlar i synnerhet om att man har svårt att klara vissa specifika utgifter.

Enligt SCB har det under de senaste två åren exempelvis blivit vanligare att inte ha råd med bil eller en veckas semester.

Men den utgift som flest svenskar har problem med är uppvärmning av bostaden.

– Förra året sade närmare 6 procent av befolkningen att de inte har råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden. Två år tidigare var motsvarande andel knappt 2 procent, säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.

Upp till en miljon har fått det svårare

Andelen som uppger att de har lätt eller mycket lätt att få hushållsekonomin att gå ihop har sjunkit.

2021 var siffran 58 procent. I år är den nere på 46 procent.

– Om vi har hänsyn till felmarginalerna innebär det att mellan 700 000 och en miljon personer inte längre har det lätt eller mycket lätt att få ekonomin att gå ihop, säger Katya Vasileva-Gull.

Det bekräftas också av att fler uppger att de fått det svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop.

Den andelen har ökat från 7 till 9 procent på två år.

Nästan var tredje kvinna

Enligt SCB är vissa grupper i samhället hårdare drabbade än andra.

Exempelvis har kvinnor drabbats hårdare än män.

Och det är framför allt ensamstående kvinnor med barn som har det svårt att få hushållsekonomin att gå ihop.

– Under 2023 hade nästan var tredje svårt att få ekonomin att gå ihop. Därtill saknade 57 procent kontantmarginal, jämfört med 24 procent bland ensamstående män med barn i dessa åldrar, säger Katya Vasileva-Gull.

Samtidigt är det också fler svenskar som behöver hjälp från bland annat Stadsmissionen.

Ett exempel ses på Stadsmissionen i Karlstad, där man tidigare delade ut cirka 100 matkassar per tillfälle. Nu är siffran uppe på 250 kassar, rapporterar P4 Värmland.

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen