16 februari 2026

LARMET: Allt fler hushåll klarar inte specifika utgifter

2024 04 20

Många hushåll har problem med ekonomin.

Det är statistik från SCB som visar att allt fler svenskar har det tufft med privatekonomin.

Det handlar i synnerhet om att man har svårt att klara vissa specifika utgifter.

Enligt SCB har det under de senaste två åren exempelvis blivit vanligare att inte ha råd med bil eller en veckas semester.

Men den utgift som flest svenskar har problem med är uppvärmning av bostaden.

– Förra året sade närmare 6 procent av befolkningen att de inte har råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden. Två år tidigare var motsvarande andel knappt 2 procent, säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.

Upp till en miljon har fått det svårare

Andelen som uppger att de har lätt eller mycket lätt att få hushållsekonomin att gå ihop har sjunkit.

2021 var siffran 58 procent. I år är den nere på 46 procent.

– Om vi har hänsyn till felmarginalerna innebär det att mellan 700 000 och en miljon personer inte längre har det lätt eller mycket lätt att få ekonomin att gå ihop, säger Katya Vasileva-Gull.

Det bekräftas också av att fler uppger att de fått det svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop.

Den andelen har ökat från 7 till 9 procent på två år.

Nästan var tredje kvinna

Enligt SCB är vissa grupper i samhället hårdare drabbade än andra.

Exempelvis har kvinnor drabbats hårdare än män.

Och det är framför allt ensamstående kvinnor med barn som har det svårt att få hushållsekonomin att gå ihop.

– Under 2023 hade nästan var tredje svårt att få ekonomin att gå ihop. Därtill saknade 57 procent kontantmarginal, jämfört med 24 procent bland ensamstående män med barn i dessa åldrar, säger Katya Vasileva-Gull.

Samtidigt är det också fler svenskar som behöver hjälp från bland annat Stadsmissionen.

Ett exempel ses på Stadsmissionen i Karlstad, där man tidigare delade ut cirka 100 matkassar per tillfälle. Nu är siffran uppe på 250 kassar, rapporterar P4 Värmland.

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen