16 februari 2026

LARMET: Allt fler hushåll klarar inte specifika utgifter

2024 04 20

Många hushåll har problem med ekonomin.

Det är statistik från SCB som visar att allt fler svenskar har det tufft med privatekonomin.

Det handlar i synnerhet om att man har svårt att klara vissa specifika utgifter.

Enligt SCB har det under de senaste två åren exempelvis blivit vanligare att inte ha råd med bil eller en veckas semester.

Men den utgift som flest svenskar har problem med är uppvärmning av bostaden.

– Förra året sade närmare 6 procent av befolkningen att de inte har råd att ha det tillräckligt varmt i bostaden. Två år tidigare var motsvarande andel knappt 2 procent, säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.

Upp till en miljon har fått det svårare

Andelen som uppger att de har lätt eller mycket lätt att få hushållsekonomin att gå ihop har sjunkit.

2021 var siffran 58 procent. I år är den nere på 46 procent.

– Om vi har hänsyn till felmarginalerna innebär det att mellan 700 000 och en miljon personer inte längre har det lätt eller mycket lätt att få ekonomin att gå ihop, säger Katya Vasileva-Gull.

Det bekräftas också av att fler uppger att de fått det svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop.

Den andelen har ökat från 7 till 9 procent på två år.

Nästan var tredje kvinna

Enligt SCB är vissa grupper i samhället hårdare drabbade än andra.

Exempelvis har kvinnor drabbats hårdare än män.

Och det är framför allt ensamstående kvinnor med barn som har det svårt att få hushållsekonomin att gå ihop.

– Under 2023 hade nästan var tredje svårt att få ekonomin att gå ihop. Därtill saknade 57 procent kontantmarginal, jämfört med 24 procent bland ensamstående män med barn i dessa åldrar, säger Katya Vasileva-Gull.

Samtidigt är det också fler svenskar som behöver hjälp från bland annat Stadsmissionen.

Ett exempel ses på Stadsmissionen i Karlstad, där man tidigare delade ut cirka 100 matkassar per tillfälle. Nu är siffran uppe på 250 kassar, rapporterar P4 Värmland.

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen