Försäljningen och användningen av melatonin till barn och ungdomar har ökat kraftigt, men läkare i både Sverige och Norge varnar nu för hormonet.

Detta då det ofta används för länge och utan noggrann medicinsk bedömning – och bör i första hand vara ett korttidsverkande hjälpmedel, inte en vardagslösning, rapporterar norska VG.

Rekordökning av melatonin

Under de senaste åren har användningen av melatonin, ett hormon som kroppen själv producerar för att reglera dygnsrytmen, ökat markant bland barn och unga.

I Norge har försäljningen av receptbelagt melatonin till 15–19‑åringar ökat med 89 procent mellan 2020 och 2024, enligt statistik från apotek, medan försäljningen i Sverige ökat dramatiskt sedan 2020, då det började säljas receptfritt på apotek i landet.

– Det är en mycket kraftig utveckling, säger Hanne Andresen, fackdirektör vid Apotekföreningen om den snabba ökningen, till VG.

Läkare pekar på att många unga även använder melatonin som kosttillskott, vilket inte fångas upp i officiell statistik, vilket gör att mörkertalen kan vara stora.

LÄS MER: Bästa tv-abonnemang 2026 har utsetts – här är hela listan

Experter: Använd bara kortvarigt

Svenska experter understryker att även om melatonin generellt anses vara ett säkert läkemedel bör det inte ses som ett helt ofarligt sömnmedel för barn och unga.

Hormonet är godkänt för korttidsbehandling, till exempel vid jetlag, men det finns begränsad forskning på effekter och säkerhet vid långvarig användning hos barn.

– Vi ser en risk för att melatoninanvändningen görs för lättvindigt i takt med att det är mer lättillgängligt. Samtidigt saknas kunskapen om långtidseffekter om melatonin används under en längre tid, framför allt hos barn, säger Elin Kimland på Läkemedelsverket.

Läkare betonar att god sömnhygien – som reglerade läggtider, minskad skärmtid och bra vanor – ofta är viktigare för att förbättra sömnen än att ta medicin.

Kan ge positiv effekt

Melatonin används ibland medicinskt hos barn med neuropsykiatriska diagnoser, såsom ADHD eller autism, där sömnproblemen kan vara kopplade till den underliggande tillståndet. I sådana fall kan läkare bedöma att melatonin är lämpligt.

Men hos annars friska barn med vanliga insomningsproblem saknas tydliga medicinska rekommendationer, och det finns osäkerhet kring långtidsanvändningens effekter på utveckling, hormonnivåer och pubertet.

– Sömnbehandling kräver systematiskt arbete och insats, inte nödvändigtvis medicinell behandling, säger sömnforskare Børge Sivertsen, till VG.

LÄS MER: UPPGIFTER: Tre nya länder pekas ut – militära insatser möjliga

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen