Larm om ”orimlig” avgift för elkunder – ”tvingas betala flera gånger”

2025 03 18

Det anser Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Branschorganisationen pekar på tillfällen då elpriserna i södra landet varit 80 gånger så höga som i norr.

Helt oacceptabelt, då det enligt Ikem innebär att etablerade industriföretag tvingas konstatera elpriser som var "otänkbara när verksamheten en gång startades”.

– Det är helt omöjligt att föreställa sig att södra Sverige, under dessa förutsättningar, skulle kunna locka till sig nyetableringar eller klimatinvesteringar, säger Jonas Hagelqvist, vd för Ikem, i ett uttalande.

“Tvingas betala flera gånger om”

Det är Svenska kraftnät som ska hantera elprisskillnader mellan olika områden, vilket görs genom en så kallad flaskhalsavgift som betalas av elkunderna. Avgiften ska finansiera nätutbyggnad och är som högst i elområde 4, det vill säga södra Sverige.

Men med dagens tillståndsprocesser dröjer åtgärderna. Och följden blir att elkunderna får betala avgiften flera gånger om, menar Ikem.

– Det är orimligt att kunderna ska betala för brister i ett system som tar oöverskådlig tid att åtgärda, lika orimligt är att kunderna tvingas betala för icke-åtgärderna flera gånger om, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert, Ikem. 

"Brinner i knutarna"

Nu uppmanar branschorganisationen regeringen att förhandla fram bättre hantering av de så kallade flaskhalsavgifterna. Bland annat kräver man att regeringen driver på inom EU för att Tyskland ska införa elprisområden. Man vill dessutom ha ett nej till ökad sammankoppling med länder som anses ha stora brister i elsystemen.

Ikem pekar bland annat på hur det ser ut i Norge där Statnett, den norska motsvarigheten till Svenska kraftnät, målas upp som en förebild. 

Detta eftersom det ligger i uppdraget att “värna norska intressen”.

– Energiminister Ebba Busch kan rädda södra Sveriges konkurrenskraft. Men nu brinner det i knutarna, säger Malin Johansson.

Busch: "Vansinnig på tyskarna"

När elpriserna i Sverige steg kraftigt i december förra året riktade regeringen hård kritik mot Tyskland för att inte ha infört elområden. 

Enligt Busch kallade den tyska politiken för “oansvarig” och menade att uteblivna elområden  påverkar Sverige mycket mer än vad som skulle vara fallet annars. 

– Låt mig säga så här: Jag är vansinnig på tyskarna. Man har fattat ett beslut för sitt eget område, som man har rätt att fatta. Men det har fått väldigt stora konsekvenser, sade energiministern vid tillfället.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text. Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen