Larm om ”orimlig” avgift för elkunder – ”tvingas betala flera gånger”

2025 03 18

Det anser Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

Branschorganisationen pekar på tillfällen då elpriserna i södra landet varit 80 gånger så höga som i norr.

Helt oacceptabelt, då det enligt Ikem innebär att etablerade industriföretag tvingas konstatera elpriser som var "otänkbara när verksamheten en gång startades”.

– Det är helt omöjligt att föreställa sig att södra Sverige, under dessa förutsättningar, skulle kunna locka till sig nyetableringar eller klimatinvesteringar, säger Jonas Hagelqvist, vd för Ikem, i ett uttalande.

“Tvingas betala flera gånger om”

Det är Svenska kraftnät som ska hantera elprisskillnader mellan olika områden, vilket görs genom en så kallad flaskhalsavgift som betalas av elkunderna. Avgiften ska finansiera nätutbyggnad och är som högst i elområde 4, det vill säga södra Sverige.

Men med dagens tillståndsprocesser dröjer åtgärderna. Och följden blir att elkunderna får betala avgiften flera gånger om, menar Ikem.

– Det är orimligt att kunderna ska betala för brister i ett system som tar oöverskådlig tid att åtgärda, lika orimligt är att kunderna tvingas betala för icke-åtgärderna flera gånger om, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert, Ikem. 

"Brinner i knutarna"

Nu uppmanar branschorganisationen regeringen att förhandla fram bättre hantering av de så kallade flaskhalsavgifterna. Bland annat kräver man att regeringen driver på inom EU för att Tyskland ska införa elprisområden. Man vill dessutom ha ett nej till ökad sammankoppling med länder som anses ha stora brister i elsystemen.

Ikem pekar bland annat på hur det ser ut i Norge där Statnett, den norska motsvarigheten till Svenska kraftnät, målas upp som en förebild. 

Detta eftersom det ligger i uppdraget att “värna norska intressen”.

– Energiminister Ebba Busch kan rädda södra Sveriges konkurrenskraft. Men nu brinner det i knutarna, säger Malin Johansson.

Busch: "Vansinnig på tyskarna"

När elpriserna i Sverige steg kraftigt i december förra året riktade regeringen hård kritik mot Tyskland för att inte ha infört elområden. 

Enligt Busch kallade den tyska politiken för “oansvarig” och menade att uteblivna elområden  påverkar Sverige mycket mer än vad som skulle vara fallet annars. 

– Låt mig säga så här: Jag är vansinnig på tyskarna. Man har fattat ett beslut för sitt eget område, som man har rätt att fatta. Men det har fått väldigt stora konsekvenser, sade energiministern vid tillfället.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text. Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen