Larm från Sveriges militär – “massa varningsklockor”

2023 10 25

Efter måndagens Natobesked från Recep Tayyip Erdoğan har ett problem återaktualiserats för svensk del.

Den turkiske presidenten har skrivit under protokollet för Sveriges anslutning till försvarsalliansen.

Så löd nyheten för två dagar sedan och tar Sverige ett stort kliv närmare Nato.

Men ett medlemskap i Nato ställer krav på den inhemska militären.

Och här finns ett akut behov att fylla – i synnerhet gäller det bristen på officerare.

Det råder ett enormt underskott på personer som vill gå utbildningen.

– Det är inte alls bra, och det borde ringa massa varningsklockor, säger Officersförbundets studentråds ordförande Erik Frisk till Svenska Dagbladet.

Avskräckande jobb

Det erbjuds 250 platser till officersutbildningen på Militärhögskolan Karlberg.

Enbart 213 dök upp vid terminsstart tidigare i höst. Bara vid ett tillfälle, för två år sedan, har programmet fyllts.

– Officersyrket är inte känt för bra löner eller bra arbetstider. Man är borta från familjen, får räkna med att pendla mycket och med Natointrädet kommer också utlandstjänst.

Det säger Erik Frisk, som just nu går utbildningen, och menar att avskräckande problem därmed har staplats på varandra.

Lika många pensioneras

Redan förra året, när Natodiskussionen etablerades på allvar, lyfte Officersförbundet problematiken med att ett medlemskap skulle förvärra en redan akut brist på officerare i Försvarsmakten.

I grannlandet Norge befinner sig ungefär 250 officerare i Natotjänst. Enligt Officersförbundet bör det handla om ungefär lika många om Sverige blir medlem.

Siffran motsvarar ungefär lika många officerare som pensioneras i Sverige varje år.

– Det är ju ett ansträngt läge redan nu med en brist på yrkesofficerare. Samtidigt som vi ska växa inom landet så blir det ju ytterligare en pålaga när ett hundratal officerare ska på Natostab och Natocenter, sade Lars Fresker, svensk officer och ordförande i Officersförbundet, till SVT vid tillfället.

Försvarsministern: "Prioriterad fråga"

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) understryker att utbildning av officerare är en prioriterad fråga för regeringen.

Det försäkrar han i en skrivelse till riksdagen efter att Mikael Larsson (C) lyft frågan.

– Därför föreslår vi i budgetpropositionen för 2024 att Försvarshögskolans anslag utökas med 25 miljoner kronor för att möjliggöra fler platser på officersprogrammet, framhåller Pål Jonson.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns kan införas i Sverige – aldrig hänt förut

2025 05 21

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att skydda barn från potentiella risker med sociala medier.

Ett nytt förslag, som stöds av länder som Grekland, Frankrike och Spanien, syftar till att införa en gemensam digital åldersgräns inom hela EU, inklusive Sverige.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat.

Förslaget, som kommer att diskuteras av EU:s digitalministrar i början av juni, är en reaktion på växande oro över barns ökade skärmtid och dess påverkan på deras mentala hälsa, rapporterar Politico.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, framhåller tidningen.

”Digital myndighetsålder”

Enligt ett dokument som Politico har tagit del av, föreslås det att EU fastställer en gemensam ”digital myndighetsålder”. Enligt förslaget ska minderåriga behöva föräldrars samtycke för att använda sociala medier, vilket skulle förhindra automatisk åtkomst till populära appar.  

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som förbereder sig för att ta över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande

EU först ut

Förslaget om en digital myndighetsålder är en del av en bredare europeisk strategi för att skydda barn online, vilket också inkluderar den nyligen antagna förordningen om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA).

DSA syftar till att öka transparensen och ansvarsutkrävandet för digitala plattformar, särskilt när det gäller skyddet av minderåriga.

Enligt Mediemyndigheten innehåller DSA regler som ska se till att:

  • den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
  • vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
  • vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.

Skarp kritik från USA

USA har reagerat kraftfullt på EU:s nya lagstiftning för sociala medier.

Stormakten anser att den missgynnar amerikanska techbolag och begränsar yttrandefriheten online. Vidare har USA varnat för att EU:s lagstiftning kan leda till minskad innovation och ökad administrativ börda.

LÄS MER HÄR: USA rasar mot EU: “Det är utpressning”

Foto: A. Labisch

Text: Redaktionen