Larm från Sveriges militär – “massa varningsklockor”

2023 10 25

Efter måndagens Natobesked från Recep Tayyip Erdoğan har ett problem återaktualiserats för svensk del.

Den turkiske presidenten har skrivit under protokollet för Sveriges anslutning till försvarsalliansen.

Så löd nyheten för två dagar sedan och tar Sverige ett stort kliv närmare Nato.

Men ett medlemskap i Nato ställer krav på den inhemska militären.

Och här finns ett akut behov att fylla – i synnerhet gäller det bristen på officerare.

Det råder ett enormt underskott på personer som vill gå utbildningen.

– Det är inte alls bra, och det borde ringa massa varningsklockor, säger Officersförbundets studentråds ordförande Erik Frisk till Svenska Dagbladet.

Avskräckande jobb

Det erbjuds 250 platser till officersutbildningen på Militärhögskolan Karlberg.

Enbart 213 dök upp vid terminsstart tidigare i höst. Bara vid ett tillfälle, för två år sedan, har programmet fyllts.

– Officersyrket är inte känt för bra löner eller bra arbetstider. Man är borta från familjen, får räkna med att pendla mycket och med Natointrädet kommer också utlandstjänst.

Det säger Erik Frisk, som just nu går utbildningen, och menar att avskräckande problem därmed har staplats på varandra.

Lika många pensioneras

Redan förra året, när Natodiskussionen etablerades på allvar, lyfte Officersförbundet problematiken med att ett medlemskap skulle förvärra en redan akut brist på officerare i Försvarsmakten.

I grannlandet Norge befinner sig ungefär 250 officerare i Natotjänst. Enligt Officersförbundet bör det handla om ungefär lika många om Sverige blir medlem.

Siffran motsvarar ungefär lika många officerare som pensioneras i Sverige varje år.

– Det är ju ett ansträngt läge redan nu med en brist på yrkesofficerare. Samtidigt som vi ska växa inom landet så blir det ju ytterligare en pålaga när ett hundratal officerare ska på Natostab och Natocenter, sade Lars Fresker, svensk officer och ordförande i Officersförbundet, till SVT vid tillfället.

Försvarsministern: "Prioriterad fråga"

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) understryker att utbildning av officerare är en prioriterad fråga för regeringen.

Det försäkrar han i en skrivelse till riksdagen efter att Mikael Larsson (C) lyft frågan.

– Därför föreslår vi i budgetpropositionen för 2024 att Försvarshögskolans anslag utökas med 25 miljoner kronor för att möjliggöra fler platser på officersprogrammet, framhåller Pål Jonson.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland.

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen