Larm från Sveriges militär – “massa varningsklockor”

2023 10 25

Efter måndagens Natobesked från Recep Tayyip Erdoğan har ett problem återaktualiserats för svensk del.

Den turkiske presidenten har skrivit under protokollet för Sveriges anslutning till försvarsalliansen.

Så löd nyheten för två dagar sedan och tar Sverige ett stort kliv närmare Nato.

Men ett medlemskap i Nato ställer krav på den inhemska militären.

Och här finns ett akut behov att fylla – i synnerhet gäller det bristen på officerare.

Det råder ett enormt underskott på personer som vill gå utbildningen.

– Det är inte alls bra, och det borde ringa massa varningsklockor, säger Officersförbundets studentråds ordförande Erik Frisk till Svenska Dagbladet.

Avskräckande jobb

Det erbjuds 250 platser till officersutbildningen på Militärhögskolan Karlberg.

Enbart 213 dök upp vid terminsstart tidigare i höst. Bara vid ett tillfälle, för två år sedan, har programmet fyllts.

– Officersyrket är inte känt för bra löner eller bra arbetstider. Man är borta från familjen, får räkna med att pendla mycket och med Natointrädet kommer också utlandstjänst.

Det säger Erik Frisk, som just nu går utbildningen, och menar att avskräckande problem därmed har staplats på varandra.

Lika många pensioneras

Redan förra året, när Natodiskussionen etablerades på allvar, lyfte Officersförbundet problematiken med att ett medlemskap skulle förvärra en redan akut brist på officerare i Försvarsmakten.

I grannlandet Norge befinner sig ungefär 250 officerare i Natotjänst. Enligt Officersförbundet bör det handla om ungefär lika många om Sverige blir medlem.

Siffran motsvarar ungefär lika många officerare som pensioneras i Sverige varje år.

– Det är ju ett ansträngt läge redan nu med en brist på yrkesofficerare. Samtidigt som vi ska växa inom landet så blir det ju ytterligare en pålaga när ett hundratal officerare ska på Natostab och Natocenter, sade Lars Fresker, svensk officer och ordförande i Officersförbundet, till SVT vid tillfället.

Försvarsministern: "Prioriterad fråga"

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) understryker att utbildning av officerare är en prioriterad fråga för regeringen.

Det försäkrar han i en skrivelse till riksdagen efter att Mikael Larsson (C) lyft frågan.

– Därför föreslår vi i budgetpropositionen för 2024 att Försvarshögskolans anslag utökas med 25 miljoner kronor för att möjliggöra fler platser på officersprogrammet, framhåller Pål Jonson.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen