Lärarnas riksförbund: Ta bort betyget F

2022 05 23

I ett pressmeddelande skriver förbundet att nuvarande betygssystem, där bland annat betyget F underkänner elever, inte fungerar väl.

– Dagens betygsystem bidrar till att slå ut elever och skapar en stor stress för såväl lärare som elever. Ett nytt betygsystem måste balanseras mellan de olika behov skolsystemet har, fastlår Lärarnas riksförbund.

Nytt betygsystem

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund, föreslår en ny utredning.

– Vi vill utreda om vi ska införa ett nytt betygssystem, till exempel relativa betyg. Vi utesluter inga åtgärder eller förändringar i detta läge. Vi ser att det nuvarande betygsystemet leder till stress och utslagning för eleverna och en pressad arbetsmiljö för lärarna, säger hon.

Ökad risk för psykisk ohälsa

Svenska forskare har tidigare föreslagit att betyget underkänt tas bort ur grundskolan.

Anledningen är att underkända betyg i årskurs nio med stor sannolikhet resulterar i en ökad risk för arbetslöshet, ohälsa och i vissa fall för tidig död, rapporterar SVT med hänvisning till flera studier.

– Det har gått över 25 år och vi sett att det är ett problem år efter år, men ingen politiker vågar röra vid det. Om man föreslår att ta bort betyg riskerar man påståenden från motståndarna om att man är för en flumskola, säger Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, till tv-kanalen.

Sverige i överkant

Siffror från skolverket visar att 15 procent av niondeklassare i Sverige går ur gymnasiet med underkända betyg. Drygt tio procentenheter över genomsnittet i EU.

– De som har underkänt betyg i nian har högre risk att dö i suicid eller drogbruk. Så att klara nian med goda betyg verkar vara en indikator för hur det går resten av livet, säger Sven Bremberg, forskare i socialmedicin vid Karolinska institutet, till SVT.

Foto: J. Thomas

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen