Lärare anklagas för sexuella trakasserier

2023 04 20

En lärare i Dalarna bedöms ha utsatt en elev för sexuella trakasserier.

Det uppger Diskrimineringsombudsmannen (DO) i ett pressmeddelande.

Läraren påstås ha sexuellt trakasserat en elev, vilket filmades av vederbörande.

Händelsen inträffade på en skola i Dalarna.

DO begär nu att kommunen ska betala 40 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

– Om kommunen motsätter sig DO:s begäran kommer DO lämna in en stämningsansökan till tingsrätten, står det i pressmeddelandet.

Incidenten ska ha skett i klassrum när läraren och eleven varit ensamma. Eleven som utsatts uppger att läraren ska ha uttryckt sig kränkande när de varit i enrum, något hen också fick på ljudinspelning.

"Får inte förekomma"

– Sexuella trakasserier får inte förekomma i skolan. Skolan ska vara en plats som är trygg för barn och fri från diskriminering, och att en lärare har utsatt en elev för sexuella trakasserier ser vi därför mycket allvarligt på, säger Emma Svedberg, jurist på DO:s processenhet.

DO begär att kommunen ska betala diskrimineringsersättning till eleven, något de måste göra för att slippa en stämningsansökan till tingsrätten.

Vad är sexuella trakasserier?

Enligt DO är sexuella trakasserier när någon kränker ens värdighet med oönskade beteenden.

Den som känner sig trakasserad avgör vad som är kränkande och därefter måste den anklagade förstå hur den kränkt för att fallet ska gå vidare.

I vanliga fall rekommenderar DO att folk som blir utsatta på jobbet, vänder sig till en chef och att elever på skolor vänder sig till skolan.

Är det däremot en chef respektive en lärare så kan den utsatta anmäla vederbörande direkt till DO.

Därefter måste skolan eller arbetsplatsen utreda vad som hänt enligt utrednings- och åtgärdsskyldigheten. Sedan måste de åtgärda det som skett och följa upp för att se hur arbetet går med att förhindra sexuella trakasserier.

Foto: K. Azuma

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen