Lärare anklagas för sexuella trakasserier

2023 04 20

En lärare i Dalarna bedöms ha utsatt en elev för sexuella trakasserier.

Det uppger Diskrimineringsombudsmannen (DO) i ett pressmeddelande.

Läraren påstås ha sexuellt trakasserat en elev, vilket filmades av vederbörande.

Händelsen inträffade på en skola i  Dalarna.

DO begär nu att kommunen ska betala 40 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

– Om kommunen motsätter sig DO:s begäran kommer DO lämna in en stämningsansökan till tingsrätten, står det i pressmeddelandet. 

Incidenten ska ha skett i klassrum när läraren och eleven varit ensamma. Eleven som utsatts uppger att läraren ska ha uttryckt sig kränkande när de varit i enrum, något hen också fick på ljudinspelning. 

"Får inte förekomma"

– Sexuella trakasserier får inte förekomma i skolan. Skolan ska vara en plats som är trygg för barn och fri från diskriminering, och att en lärare har utsatt en elev för sexuella trakasserier ser vi därför mycket allvarligt på, säger Emma Svedberg, jurist på DO:s processenhet.

DO begär att kommunen ska betala diskrimineringsersättning till eleven, något de måste göra för att slippa en stämningsansökan till tingsrätten.

Vad är sexuella trakasserier?

Enligt DO är sexuella trakasserier när någon kränker ens värdighet med oönskade beteenden.

Den som känner sig trakasserad avgör vad som är kränkande och därefter måste den anklagade förstå hur den kränkt för att fallet ska gå vidare.

I vanliga fall rekommenderar DO att folk som blir utsatta på jobbet, vänder sig till en chef och att elever på skolor vänder sig till skolan.

 Är det däremot en chef respektive en lärare så kan den utsatta anmäla vederbörande direkt till DO.

Därefter måste skolan eller arbetsplatsen utreda vad som hänt enligt utrednings- och åtgärdsskyldigheten. Sedan måste de åtgärda det som skett och följa upp för att se hur arbetet går med att förhindra sexuella trakasserier.

Foto: K. Azuma

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen