Länsstyrelsen riktar uppmaning om kontanter till svenska folket

2024 01 21

Många kan behöva förbereda kontanter inför en potentiell krissituation.

Sedan Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, vid Folk och Försvars konferens i Sälen diskuterade det allvarliga läget Sverige står inför har många börjat förbereda sig.

Utöver de mentala förberedelserna har det bland annat handlat om att köpa på sig vissa viktiga saker som annars kan vara svåra att hitta under en kris.

Nu går Länsstyrelsen i Västerbotten ut med en uppmaning angående kontanter till svenska folket i fall av kris.

Det rapporterar SVT.

Så mycket ska du ha

Vid ett eventuellt krisscenario kan det råda stora problem med digitala betalsätt.

Därför är det viktigt att ha kontanter tillgängliga i hemmet.

– För att vara förberedd på krisen så kan man följa MSB:s rekommendation om att ha 2 000 kronor hemma i kontanter, säger Länsstyrelsens Gustaf Forsberg.

– Ju större familj, desto mer pengar bör man ha hemma.

Ska räcka en vecka

Vidare förklarar Forsberg att man bör ha pengar som räcker åtminstone en vecka.

Pengarna bör förvaras torrt, skyddat och säkert, och man ska ha mixade valörer.

– Kanske med slagsida åt mindre valörer. Detta för att undvika växlingsproblematik vid kris, fortsätter Forsberg.

Flera fördelar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar att det finns flera fördelar med kontanter.

– Det är det enda betalningsmedel som alla kan ha tillgång till, framhåller MSB.

– Du kan ta ut och förvara en summa hemma i förebyggande syfte. Du behöver inte någon speciell teknik som appar, betalkort eller E-legitimation för att betala.

Måste vara förberedd

Man bör även vara förberedd att klara sig en vecka utan att köpa mat.

– Se för det första till att du klarar dig en vecka utan att handla mat. På det sättet minskar du behovet av att kunna betala i samband med en kris. Diskutera med familj, vänner eller grannar hur ni skulle göra om ni inte kan köpa till exempel mat, mediciner eller drivmedel.

– Vad har ni inte hemma som kan komma att behöva inhandlas under den första veckan?

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen