Landslagsspelare gripen – “spridit propaganda mot staten”

2022 11 24

Den tidigare iranska landslagsspelaren Voria Ghafouri anklagas för att ha “spridit propaganda mot den islamska republiken”.

Detta rapporterar den iranska statliga nyhetsbyrån Fars, enligt AFP.

Spelaren greps efter en träning med sitt klubblag Foolad Khuzestan.

Han har gjort 28 landskamper för Iran.

Kritiserat regeringen

Ghafouri blev inte uttagen till det iranska landslaget för årets världsmästerskap i Qatar.

Han har varit en uttalad kritiker av iranska myndigheter och har tidigare under sin karriär riktad hårda ord mot regeringen, uppger The Washington Post.

Ghafouri tillhör Irans kurdiska minoritet och tidigare i år kritiserade Irans diktator Ali Khamenei spelaren.

– Vissa människor som drar fördel av landets fred och säkerhet och njuter av sitt jobb och sin sport, är väldigt otacksamma, sade han.

Landslaget visade stöd

Under måndagens förlustmatch mot England visade det iranska landslaget stöd för kampen mot regimen.

När nationalsången spelades innan matchen stod spelarna tysta som en protest mot landets regim.

Händelserna sker i anslutning till höstens stora protester i Iran till följd av 22-åriga Mahsa Aminis död i september.

– Sluta döda kurdiska människor, skrev Ghafouri nyligen på Twitter enligt The Guardian.

Greps av sedlighetspolis

Det var under fredagen den 16 september som Mahsa Amini avled på ett sjukhus efter att ha legat i koma i tre dagar.

Den kurdiska kvinnan hade varit på besök i huvudstaden Teheran då hon gripits av Irans sedlighetspolis för oanständig klädsel.

Sedlighetspolisen anklagade henne för att brutit mot lagen som kräver att kvinnor bär en slöja som täcker deras hår.

Rapporter pekar på att poliserna bland annat slog mot Aminis huvud med en batong, någonting som myndigheterna nekar till.

Stora demonstrationer

Till följd av Mahsa Aminis död har stora demonstrationer brutit ut i Iran.

Tusentals människor har protesterat mot regimen som styr landet och krävt dess avgång.

I synnerhet den kurdiska västra regionen i landet har upplevt särskilt intensiva demonstrationer som Irans säkerhetsstyrkor yrkat våld mot.

Tidigare under torsdagen kom uppgifter om att FN:s människorättsråd tillsätter en internationell granskning av Irans övergrepp mot demonstranter, uppger Reuters.

Foto: Milad Fakurian resp Fauzaan Sari

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen