Landslagsspelare gripen – “spridit propaganda mot staten”

2022 11 24

En iransk fotbollsspelare har gripits av säkerhetstjänst i landet.

Den tidigare iranska landslagsspelaren Voria Ghafouri anklagas för att ha “spridit propaganda mot den islamska republiken”.

Detta rapporterar den iranska statliga nyhetsbyrån Fars, enligt AFP.

Spelaren greps efter en träning med sitt klubblag Foolad Khuzestan.

Han har gjort 28 landskamper för Iran.

Kritiserat regeringen

Ghafouri blev inte uttagen till det iranska landslaget för årets världsmästerskap i Qatar.

Han har varit en uttalad kritiker av iranska myndigheter och har tidigare under sin karriär riktad hårda ord mot regeringen, uppger The Washington Post.

Ghafouri tillhör Irans kurdiska minoritet och tidigare i år kritiserade Irans diktator Ali Khamenei spelaren.

– Vissa människor som drar fördel av landets fred och säkerhet och njuter av sitt jobb och sin sport, är väldigt otacksamma, sade han.

Landslaget visade stöd

Under måndagens förlustmatch mot England visade det iranska landslaget stöd för kampen mot regimen.

När nationalsången spelades innan matchen stod spelarna tysta som en protest mot landets regim.

Händelserna sker i anslutning till höstens stora protester i Iran till följd av 22-åriga Mahsa Aminis död i september.

– Sluta döda kurdiska människor, skrev Ghafouri nyligen på Twitter enligt The Guardian.

Greps av sedlighetspolis

Det var under fredagen den 16 september som Mahsa Amini avled på ett sjukhus efter att ha legat i koma i tre dagar.

Den kurdiska kvinnan hade varit på besök i huvudstaden Teheran då hon gripits av Irans sedlighetspolis för oanständig klädsel.

Sedlighetspolisen anklagade henne för att brutit mot lagen som kräver att kvinnor bär en slöja som täcker deras hår.

Rapporter pekar på att poliserna bland annat slog mot Aminis huvud med en batong, någonting som myndigheterna nekar till.

Stora demonstrationer

Till följd av Mahsa Aminis död har stora demonstrationer brutit ut i Iran.

Tusentals människor har protesterat mot regimen som styr landet och krävt dess avgång.

I synnerhet den kurdiska västra regionen i landet har upplevt särskilt intensiva demonstrationer som Irans säkerhetsstyrkor yrkat våld mot.

Tidigare under torsdagen kom uppgifter om att FN:s människorättsråd tillsätter en internationell granskning av Irans övergrepp mot demonstranter, uppger Reuters.

Foto: Milad Fakurian resp Fauzaan Sari

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen