Landsbygdsministern ryter ifrån: “Olämpligt husdjur”

2023 10 11

Den känsliga diskussionen om varghybrider i Sverige rivs nu upp igen.

Egentligen är det förbjudet att äga hundar med mer än cirka tre procent varg i sitt DNA, enligt Jordbruksverkets regler.

Nyligen avslöjade dock Sveriges Radio att det finns en lucka i lagen.

Det är nämligen inte praktiskt möjligt att granska om lagarna följs – information som har gått myndigheterna obemärkt förbi.

En följd har blivit att det går att importera varghybrider med uppemot 95 procent varg-dna till Sverige och sedan avla på dem.

Reagerar kraftigt

Flera riksdagsledamöter reagerar nu kraftfullt på att djurkorsningen mellan hund och varg förekommer som sällskapsdjur, rapporterar Upsala Nya Tidning.

Både Anna-Caren Sätherberg (S), ledamot av riksdagens miljö- och jordbruksutskott samt Kjell Arne Ottosson (KD), ordförande i samma utskott, argumenterar för att sådana husdjur är förenat med fara för livet.

Ett stort problem anses också vara scenariot av att en varghund rymmer och kommer i kontakt med “renrasiga” vargar.

– Då får vi risk att det blir parning mellan varg och varghybrid. Vi har nog med problem med vargstammen ändå förutom att det ska bli problem med varghybrider också, säger Kjell-Arne Ottosson till UNT.

Ministern: "Det är allvarligt"

Någon kartläggning av hur många hundar med varg-dna det finns i Sverige saknas.

Men att det förekommer är någonting som regeringens landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) markerar kraftigt emot.

– Jag ser allvarligt på den här frågan. Syftet med bestämmelserna ska inte kunna kringgås, framhåller han till UNT.

Ministern tillägger att alla djur inte är lämpliga som husdjur och att han kommer att ta frågan vidare för att värna om omgivningens trygghet.

"Predatoriskt beteende"

Även riksdagsledamoten Boriana Åberg (M) är kritisk och säger till UNT att det bara är en tidsfråga innan det "kostar någon livet".

Nyligen lämnade hon in en motion till riksdagen där hon kräver en utredning som ska ta reda på om det går att utreda ett importförbud av varghundar med hög andel varg-dna.

Det finns väldigt lite forskning om varghybrider, men dessa individer uppvisar ett utpräglad predatoriskt beteende och kan därför vara mycket farliga, framhåller ledamoten i sin motion.

Känsligt ämne

Frågan om varghybrider är känslig.

Samtidigt som förekomsten kritiseras tyder många rapporter på att djurkorsningen ökar i runtom i landet.

Totalt "livsfarligt" enligt veterinären Åsmund Follerås, som kallar en varghybrid i ett vanligt familjehem för en "tickande bomb".

– Den kan äta upp dig. Den kan skada dig och andra, jag ser ingen som helst nytta med den, sade han till P4 Kronoberg i september.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp M. Zondering

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen