Läkemedelsverket uppmanar föräldrar att skärpa sig

2023 09 15

Alldeles för många föräldrar följer inte myndighetens råd.

Läkemedelsverket går på fredagen därför ut med en kommuniké där man ber föräldrar i Sverige att skärpa sig.

I synnerhet är det mycket viktigt i samband med terminsstart då förskolor och skolor startar igen.

"Resultaten är nedslående"

Det myndigheten är irriterad över är att föräldrar inte luskammar sina barn.

Vem som helst kan få det, och just luskammandet är enligt Läkemedelsverket den viktigaste förebyggande åtgärden mot huvudlöss.

Men enligt en undersökning som Läkemedelsverket beställt är det förbluffande få som följer rekommendationen.

– Vi har frågat drygt 500 föräldrar om de luskammar barnen i hushållet. Resultaten är nedslående. Fyra av tio med barn i åldern 2-12 år har det senaste året luskammat, säger Elin Kimland, utredare vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Utredaren tillägger att det är hög tid att plocka fram kammen i alla barnfamiljer om det inte redan har gjorts.

– Det önskvärda vore förstås att alla med barn i den åldern gjorde det, exempelvis i samband med terminsstart.

"Informera omgivningen"

Huvudlöss smittar genom att klättra från ett hårstrå till ett annat.

Det är också väldigt vanligt förekommande, framför allt bland barn som sitter tätt eller kanske sover bredvid varandra.

Och det finns inget enklare sätt att upptäcka lössen än med en luskam.

– Om man upptäcker löss är det viktigt att behandla med lusmedel som innehåller dimetikon men minst lika viktigt är också att informera omgivningen, säger Elin Kimland.

– Det är tydligt i vår undersökning att föräldrar ofta luskammar när de har fått information om att någon i barnets närhet har fått löss,

Nationell avlusningsdag

Flera skolor och förskolor i landet uppmanar till så kallade luskammardagar i samband med terminsstart.

En sådan sker exempelvis i helgen – de så kallade “nationella avlusningsdagarna”.

– Vi kan se i vår undersökning att så kallade luskammardagar spelar roll. Det verkar som att man helt enkelt behöver få en påminnelse om att det är dags, och att så här i början på hösten kamma igenom noggrant är en bra förebyggande åtgärd som alla med barn i förskole- och grundskoleåldern borde göra, säger Elin Kimland.

LÄS MER: Rusning till apoteket – åkomma bland barn ökar kraftigt

Foto: X. Mouton

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras.

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen