Läkemedelsverket slår larm – farlig produkt sprids i Sverige

2024 01 22

Produkten ”Lemonbottle” marknadsförs i sociala medier som en effektiv och naturlig metod för att ”smälta fett” på valda kroppsdelar. 

”Lemonbottle” är en så kallad injektionslösning som erbjuds som en behandling på skönhetssalonger.

Sådana produkter måste vara godkända som läkemedel eller vara CE-märkta medicintekniska produkter.  Det är inte ”Lemonbottle”. 

Nu varnar Läkemedelsverket för produkten.

”Risken är stor”

– Många konsumenter kan lockas av metoder och preparat som beskrivs som naturliga. ”Lemonbottle” uppges innehålla frukt- och växtextrakt, men att injicera ämnen innebär en helt annan risk än att äta dem.

– Läkemedelsverket avråder starkt från att injicera någonting som inte följer reglerna. Risken är stor att resultatet inte blir som önskat och patienten skulle också kunna få en infektion eller en allvarlig allergisk reaktion.

Det säger Elin Maria Bergsten, som är utredare vid Läkemedelsverket.

Farlig produkt

Läkemedelsverket betonar att produkten inte är säker att injecera, eftersom den varken är godkänd som läkemedel eller CE-märkt medicinteknik.

–  Det är viktigt att produkter som injiceras har ett säkert innehåll och är sterila. Det är också viktigt att produkten har en bruksanvisning där det tydligt framgår hur den på ett säkert sätt kan injiceras, skriver myndigheten i ett pressutskick.

Utöver avrådan från själva produkten understryker Läkemedelsverket att den som utför en injektionsbehandling ska vara legitimerad läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

– Skönhetskliniker har samma krav på patientsäkerhet som hälso- och sjukvården, förklarar Elin Maria Bergsten.

Uppmanar: Då ska man ta kontakt

Läkemedelsverket har granskat återförsäljare av ”Lemonbottle”.

Läkemedelsverket uppger att samtliga har slutat sälja produkten, men produkten marknadsförs fortfarande i Sverige. 

– Den som har tips om felaktig försäljning av estetiska injektionsprodukter uppmanas att kontakta Läkemedelsverket, framhåller myndigheten. 

Ny definition

- Sedan 2021 definieras verksamhet som utför estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som hälso- och sjukvård.

- Den som bedriver sådan verksamhet ska därför anmäla denna till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Källa: Läkemedelsverket

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Banken går ut med varning till kunderna – om BankID

2024 04 28

En bank går nu ut och varnar sina kunder.

Bedrägerier är ett växande problem i dagens Sverige.

Nu går Svea Bank ut och varnar sina kunder, efter att bedrägeriförsöken ökat lavinartat.

Bedragarna använder sig inte bara av namnet Svea Bank, utan även av andra namn inom samma koncern.

– För närvarande ser vi en markant ökning av bedragare som ger sken av att företräda Svea Bank, Svea Inkasso eller annan Svea-klingande verksamhet, uppger bolaget.

”Var försiktig med BankID”

Rent specifikt handlar Svea Banks varning till kunderna om användningen av BankID.

– Var försiktig med ditt BankID, uppmanar bolaget.

Det är nämligen just med ”hjälp” av ditt BankID som bedragarna försöker komma åt dig.

Och dessa bedrägeriförsök har alltså ökat markant på senare tid.

Kontakta banken själv

Därför uppmanar Svea Bank sina kunder att inte låta sig luras.

Banken har inte för vana att kontakta folk och säga åt dem att starta sitt BankID.

– Starta och använd aldrig BankID på uppmaning av någon som kontaktat dig, råder banken.

Om man är osäker på om den som har hört av sig verkligen företräder banken, så råds man att själv kontakta banken.

– Avsluta samtalet och ring upp oss – tänk på att inte använda telefonens återuppringningsfunktion, uppmanar banken.

Mejl och sms

Man bör också vara försiktig i hanteringen av mejl och sms som skickas till en, då även dessa kan ha skickats från bedragare.

– Klicka aldrig på länkar i mejl eller sms om du inte är helt säker på avsändaren.

Det är också viktigt att anmäla alla misstänkta försök till bedrägeri.

– Polisanmäl alltid om du misstänker att du blivit utsatt för ett bedrägeriförsök, råder Svea Bank på sin hemsida.   

Även BankID varnar

Även BankID själva varnar för bedragare som hör av sig och till exempel utger sig för att vara kundsupport.

– Samtalet kan handla om att du är utsatt för bedrägeri eller att du av någon annan anledning behöver identifiera dig. Samtalet kan se ut som att det kommer från bankens telefonnummer fast det inte är sant, varnar BankID.

Även BankID uppmanar den som är osäker att avsluta samtalet och i stället själv kontakta sin bank.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Jula förbereder stor förändring – kunder påverkas direkt

2024 04 28

Ett helt nytt betalsätt kan snart bli verklighet i Julas varuhus.

Swish har under den senaste tiden presenterat möjligheten för företag att införa självskanningstjänster.

Intresset har enligt egen utsago varit stort, och flera aktörer har testat den nya betalmetoden.

Nu kommer uppgifter om att Jula kan vara på väg att införa betalsättet.

Det meddelar Swish i ett pressmeddelande.

Börjar i centrallagret

Jula kommer inledningsvis att prova självskanningen i centrallagret och på huvudkontoret, för att därefter ta det till varuhusen.

– Jula är ett företag som hela tiden vill utvecklas och utforska nya möjligheter för att göra erbjudandet ännu bättre för kunderna, säger Niklas Svensson, UX Design Lead på Jula.

– Det som är så fantastiskt med självskanning direkt i Swish-appen är att tröskeln till att komma i gång är så låg. Appen är redan installerad vilket gör det väldigt lätt för kunderna att våga testa.

“Är mycket roligt”

Swish framhåller att allt fler föredrar att kunna betala på egen hand direkt i mobilen.

– Det är så roligt att en stor handlare som Jula nu ska testa självskanning med Swish. Jula ser, precis som oss, ett stort värde i att låta kunderna sköta hela köpet i Sveriges största betalapp, som idag används av 8,5 miljoner användare, säger Simon Nilsson, Head of B2B på Swish.

Rapport visar

En ny rapport från Swish visar att självbetjäning blir allt mer populärt.

– Rapporten visar att användningen av alla typer av självbetjäningslösningar, i såväl matbutiker som sällanköpsbutiker, har ökat under det senaste året, framhåller Swish.

– Mest populära är självutcheckningsstationerna, som vuxit från 58 procent till 67 procent i användning. Även användningen av butiksappar eller webbsidor blir allt vanligare, från 22 procent i fjol till 27 procent i år.

Har debatterats länge

Vd Urban Höglund menar att rapporten ger ett efterlängtat klargörande.

– Hela fenomenet självbetjäning har länge debatterats inom handeln. Teknik som strulat har fått skeptiker att göra motstånd, och på andra sidan finns de som lovordat utvecklingen, säger han.

– Det vår rapport visar är att vi nu, svart på vitt, verkligen kan se effekterna av självbetjäningens införande, i form av fler köp, nöjdare kunder och högre snittkvitto.

Foto: Jula

Text: Redaktionen