Läkemedelsverket slår larm – farlig produkt sprids i Sverige

2024 01 22

”Lemonbottle” är en så kallad injektionslösning som erbjuds som en behandling på skönhetssalonger.

Sådana produkter måste vara godkända som läkemedel eller vara CE-märkta medicintekniska produkter.  Det är inte ”Lemonbottle”. 

Nu varnar Läkemedelsverket för produkten.

”Risken är stor”

– Många konsumenter kan lockas av metoder och preparat som beskrivs som naturliga. ”Lemonbottle” uppges innehålla frukt- och växtextrakt, men att injicera ämnen innebär en helt annan risk än att äta dem.

– Läkemedelsverket avråder starkt från att injicera någonting som inte följer reglerna. Risken är stor att resultatet inte blir som önskat och patienten skulle också kunna få en infektion eller en allvarlig allergisk reaktion.

Det säger Elin Maria Bergsten, som är utredare vid Läkemedelsverket.

Farlig produkt

Läkemedelsverket betonar att produkten inte är säker att injecera, eftersom den varken är godkänd som läkemedel eller CE-märkt medicinteknik.

–  Det är viktigt att produkter som injiceras har ett säkert innehåll och är sterila. Det är också viktigt att produkten har en bruksanvisning där det tydligt framgår hur den på ett säkert sätt kan injiceras, skriver myndigheten i ett pressutskick.

Utöver avrådan från själva produkten understryker Läkemedelsverket att den som utför en injektionsbehandling ska vara legitimerad läkare, sjuksköterska eller tandläkare.

– Skönhetskliniker har samma krav på patientsäkerhet som hälso- och sjukvården, förklarar Elin Maria Bergsten.

Uppmanar: Då ska man ta kontakt

Läkemedelsverket har granskat återförsäljare av ”Lemonbottle”.

Läkemedelsverket uppger att samtliga har slutat sälja produkten, men produkten marknadsförs fortfarande i Sverige. 

– Den som har tips om felaktig försäljning av estetiska injektionsprodukter uppmanas att kontakta Läkemedelsverket, framhåller myndigheten. 

Ny definition

- Sedan 2021 definieras verksamhet som utför estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar som hälso- och sjukvård.

- Den som bedriver sådan verksamhet ska därför anmäla denna till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Källa: Läkemedelsverket

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen