LÄKARE SLÅR LARM: Tusentals barn skadas varje år – av samma fenomen

2023 12 09

Brännskadeexperter på Akademiska sjukhuset har noterat en oroväckande utveckling i Sverige.

I en ny rapport konstaterar experterna att tusentals svenska barn skadas av brännskador varje år – trots att nästintill alla skador skulle kunna undvikas.

Nu vill Akademiska sjukhuset informera föräldrar om riskerna.

Under lördagen är sjukhusets brännskadeexperter på IKEA-varuhuset i Uppsala för att informera föräldrar och allmänheten om risker och vad man bör tänka på i hemmet.

– Det är viktigt att öka medvetenheten om hur skållningsskador sker och hjälpa föräldrar, syskon och anhöriga att minimera risken att barn skadas. I princip alla skållningsskador hos små barn kan undvikas. 

– Att vi valt IKEA hänger samman med att vi kan nå målgruppen där. Cirka 8 000 personer besöker varuhuset lördagar, varav många barnfamiljer. Dessutom är vi båda måna om en säker och trygg miljö för de allra minsta.

Det säger Fredrik Huss, överläkare på Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset, i ett uttalande. 

”Kan orsaka svåra skador”

I Sverige brännskadas cirka 2 600 barn varje år. Drygt 60 procent av de skadade är under tre år och den vanligaste orsaken är heta vätskor.

Följderna kan bli allvarliga. Barn är särskilt sårbara för brännskador. På  brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset vårdas i genomsnitt 30 barn per år som skadats allvarligt.

Olyckorna inträffar nästan alltid i hemmet.

– Föräldrar är ofta förvånade över hur fort det kan gå. Barn är snabba och har märkligt ”långa” armar. En kopp te eller kaffe räcker för att ett litet barn ska drabbas av en svår skållningsskada.

– Man är ouppmärksam några sekunder och vips har barnet kommit åt koppen, dragit i en duk eller kommit åt en kastrull på spisen. Även hett tappvatten i badkar kan orsaka svåra skador, säger Fredrik Huss.

Fakta brännskador på små barn i Sverige och världen

- I Sverige drabbas cirka 2 600 barn av brännskador varje år. I drygt 40 procent av fallen handlar det om skållningsskador och 60 procent av barnen är under tre år. Olyckorna inträffar oftast i hemmet där barn ska vara som mest trygga.

- I 30 procent av fallen är kokkärl inblandade. Den näst vanligaste orsaken är att koppar/muggar med varm vätska spillts ut/dragits ned (11 procent). Andra orsaker är tömning av vattenkokare och för varmt vatten i samband med bad eller dusch.

- På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset vårdas de svårast skadade, cirka 30 barn under 18 år inneliggande per år. Därutöver får cirka 100 barn hjälp med sårvård för mer ytliga hudskador.

Källa: Akademiska sjukhuset 

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen