LÄKARE SLÅR LARM: Tusentals barn skadas varje år – av samma fenomen

2023 12 09

Brännskadeexperter på Akademiska sjukhuset har noterat en oroväckande utveckling i Sverige.

I en ny rapport konstaterar experterna att tusentals svenska barn skadas av brännskador varje år – trots att nästintill alla skador skulle kunna undvikas.

Nu vill Akademiska sjukhuset informera föräldrar om riskerna.

Under lördagen är sjukhusets brännskadeexperter på IKEA-varuhuset i Uppsala för att informera föräldrar och allmänheten om risker och vad man bör tänka på i hemmet.

– Det är viktigt att öka medvetenheten om hur skållningsskador sker och hjälpa föräldrar, syskon och anhöriga att minimera risken att barn skadas. I princip alla skållningsskador hos små barn kan undvikas.

– Att vi valt IKEA hänger samman med att vi kan nå målgruppen där. Cirka 8 000 personer besöker varuhuset lördagar, varav många barnfamiljer. Dessutom är vi båda måna om en säker och trygg miljö för de allra minsta.

Det säger Fredrik Huss, överläkare på Brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset, i ett uttalande.

”Kan orsaka svåra skador”

I Sverige brännskadas cirka 2 600 barn varje år. Drygt 60 procent av de skadade är under tre år och den vanligaste orsaken är heta vätskor.

Följderna kan bli allvarliga. Barn är särskilt sårbara för brännskador. På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset vårdas i genomsnitt 30 barn per år som skadats allvarligt.

Olyckorna inträffar nästan alltid i hemmet.

– Föräldrar är ofta förvånade över hur fort det kan gå. Barn är snabba och har märkligt ”långa” armar. En kopp te eller kaffe räcker för att ett litet barn ska drabbas av en svår skållningsskada.

– Man är ouppmärksam några sekunder och vips har barnet kommit åt koppen, dragit i en duk eller kommit åt en kastrull på spisen. Även hett tappvatten i badkar kan orsaka svåra skador, säger Fredrik Huss.

Fakta brännskador på små barn i Sverige och världen

- I Sverige drabbas cirka 2 600 barn av brännskador varje år. I drygt 40 procent av fallen handlar det om skållningsskador och 60 procent av barnen är under tre år. Olyckorna inträffar oftast i hemmet där barn ska vara som mest trygga.

- I 30 procent av fallen är kokkärl inblandade. Den näst vanligaste orsaken är att koppar/muggar med varm vätska spillts ut/dragits ned (11 procent). Andra orsaker är tömning av vattenkokare och för varmt vatten i samband med bad eller dusch.

- På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset vårdas de svårast skadade, cirka 30 barn under 18 år inneliggande per år. Därutöver får cirka 100 barn hjälp med sårvård för mer ytliga hudskador.

Källa: Akademiska sjukhuset

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen