Läkare sågar klassisk svensk maträtt: “ser ingen anledning att äta det”

2025 05 06

Blodpudding är en riktig klassiker i svensk husmanskost.

Dessutom är maträtten rik på järn och beskrivs därför ofta som nyttigt för hälsan.

– Blodpuddingen är otroligt järnrik. I Sverige är det ganska vanligt med järnbrist, vilket kan leda till trötthet och dåligt immunförsvar, framhåller exempelvis korvjätten Lithells och hänvisar till Livsmedelsverket.

Robert Brummer, som är överläkare och specialist på mage och tarm, håller inte med om att blodpudding skulle vara nyttigt.

Han menar att nackdelarna med blodpudding är större än fördelarna.

– Fördelen är mycket järn som är lätt att ta upp. Nackdelarna är att proteinerna är värdelösa och får vi för mycket hemjärn så är det dåligt för tarmen, säger Robert Brummer till TV4.

"Ser ingen anledning att äta det"

Proteinet i blodpudding saknar aminosyran isoleucin. Det är den faktorn som överläkaren pekar på.

– Äter man kött, musklerna av en ko eller något, så bryts det ner i de här byggstenarna och så bygger vi vårt eget skelett eller muskler med hjälp av dem. Men det går inte med blodpudding eftersom det saknas en essentiell aminosyra, alltså en aminosyra som vi själva inte kan tillverka i kroppen, säger Robert Brummer.

Han tillägger att han inte ser någon anledning till att konsumera maträtten.

Att äta blodpudding ibland är dock inga problem, säger Brummer, men läkaren menar att han inte anser att det är en särskilt hälsosam rätt.

Annan myt avlivas

En annan ofta upprepad rekommendation om blodpudding är att köttet ska förtäras tillsammans med ett glas juice. 

Detta för att fånga upp vitaminerna i puddingen.

Men det är en myt, enligt en faktagranskning genomförd av en av Icas dietister.

– Blodpudding är rikt på järn och det är en seglivad myt att juice och vitkålssallad (båda med mycket C-vitamin) skulle öka upptaget av järnet. Det korrekta är att C-vitamin ökar upptaget av sådant järn som finns i vegetabiliska källor, som kikärtor eller linser, förklarar livsmedelsjätten.

Foto: D. Castor

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


21 juli 2026

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Vägmärke för cykelgata, E33.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

  • Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
  • Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
  • En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen