Läkare sågar klassisk svensk maträtt: “ser ingen anledning att äta det”

2025 05 06

Dessutom är maträtten rik på järn och beskrivs därför ofta som nyttigt för hälsan.

– Blodpuddingen är otroligt järnrik. I Sverige är det ganska vanligt med järnbrist, vilket kan leda till trötthet och dåligt immunförsvar, framhåller exempelvis korvjätten Lithells och hänvisar till Livsmedelsverket.

Robert Brummer, som är överläkare och specialist på mage och tarm, håller inte med om att blodpudding skulle vara nyttigt.

Han menar att nackdelarna med blodpudding är större än fördelarna.

– Fördelen är mycket järn som är lätt att ta upp. Nackdelarna är att proteinerna är värdelösa och får vi för mycket hemjärn så är det dåligt för tarmen, säger Robert Brummer till TV4.

"Ser ingen anledning att äta det"

Proteinet i blodpudding saknar aminosyran isoleucin. Det är den faktorn som överläkaren pekar på.

– Äter man kött, musklerna av en ko eller något, så bryts det ner i de här byggstenarna och så bygger vi vårt eget skelett eller muskler med hjälp av dem. Men det går inte med blodpudding eftersom det saknas en essentiell aminosyra, alltså en aminosyra som vi själva inte kan tillverka i kroppen, säger Robert Brummer.

Han tillägger att han inte ser någon anledning till att konsumera maträtten.

Att äta blodpudding ibland är dock inga problem, säger Brummer, men läkaren menar att han inte anser att det är en särskilt hälsosam rätt.

Annan myt avlivas

En annan ofta upprepad rekommendation om blodpudding är att köttet ska förtäras tillsammans med ett glas juice. 

Detta för att fånga upp vitaminerna i puddingen.

Men det är en myt, enligt en faktagranskning genomförd av en av Icas dietister.

– Blodpudding är rikt på järn och det är en seglivad myt att juice och vitkålssallad (båda med mycket C-vitamin) skulle öka upptaget av järnet. Det korrekta är att C-vitamin ökar upptaget av sådant järn som finns i vegetabiliska källor, som kikärtor eller linser, förklarar livsmedelsjätten.

Foto: D. Castor

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen