Läkare sågar klassisk svensk maträtt: “ser ingen anledning att äta det”

2025 05 06

Blodpudding är en riktig klassiker i svensk husmanskost.

Dessutom är maträtten rik på järn och beskrivs därför ofta som nyttigt för hälsan.

– Blodpuddingen är otroligt järnrik. I Sverige är det ganska vanligt med järnbrist, vilket kan leda till trötthet och dåligt immunförsvar, framhåller exempelvis korvjätten Lithells och hänvisar till Livsmedelsverket.

Robert Brummer, som är överläkare och specialist på mage och tarm, håller inte med om att blodpudding skulle vara nyttigt.

Han menar att nackdelarna med blodpudding är större än fördelarna.

– Fördelen är mycket järn som är lätt att ta upp. Nackdelarna är att proteinerna är värdelösa och får vi för mycket hemjärn så är det dåligt för tarmen, säger Robert Brummer till TV4.

"Ser ingen anledning att äta det"

Proteinet i blodpudding saknar aminosyran isoleucin. Det är den faktorn som överläkaren pekar på.

– Äter man kött, musklerna av en ko eller något, så bryts det ner i de här byggstenarna och så bygger vi vårt eget skelett eller muskler med hjälp av dem. Men det går inte med blodpudding eftersom det saknas en essentiell aminosyra, alltså en aminosyra som vi själva inte kan tillverka i kroppen, säger Robert Brummer.

Han tillägger att han inte ser någon anledning till att konsumera maträtten.

Att äta blodpudding ibland är dock inga problem, säger Brummer, men läkaren menar att han inte anser att det är en särskilt hälsosam rätt.

Annan myt avlivas

En annan ofta upprepad rekommendation om blodpudding är att köttet ska förtäras tillsammans med ett glas juice. 

Detta för att fånga upp vitaminerna i puddingen.

Men det är en myt, enligt en faktagranskning genomförd av en av Icas dietister.

– Blodpudding är rikt på järn och det är en seglivad myt att juice och vitkålssallad (båda med mycket C-vitamin) skulle öka upptaget av järnet. Det korrekta är att C-vitamin ökar upptaget av sådant järn som finns i vegetabiliska källor, som kikärtor eller linser, förklarar livsmedelsjätten.

Foto: D. Castor

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen