Läkare: Så vet du om du har fått artros

2024 09 10

Ungefär en miljon människor är drabbade av artros.

Ledsjukdomen är mycket vanlig och kan ställa till med problem i vardagen för den som drabbas.

Risken ökar i takt med att man blir äldre men det är inte helt ovanligt för lite yngre att få artros.

Nu förklarar läkaren Erik Rönnblad vilka symptom man ska hålla utkik efter för att veta om det rör sig om artros eller någonting annat.

Det rapporterar TV4.

Stelhet och smärta

Artros kännetecknas av stelhet och smärta, symptom som under dagens gång kan bli lindrigare.

– Ofta har man har mer stelhet och värk när man har suttit still eller när man vaknar på morgonen. Sen brukar det kunna bli lite bättre när man börjar röra på leden, så att man börjar smörja i gång den. Då kan symptomen liksom klinga av, säger Rönnblad till TV4.

Måste utredas

Den som misstänker artros kan dock inte bara basera det på smärtan och stelheten.

Det finns nämligen andra sjukdomar, som exempelvis reumatism, som har liknande symptom.

Därför är det viktigt att man tar sig in för undersökning.

– Man måste förstås göra en grundlig undersökning. Vi kallar det för anamnes, ett konstigt ord för sjukdomshistoria. Sen har vi en rad olika utredningar vi kan göra, varav röntgen är en väldigt viktig sådan för att se om det är artros.

Det är artros

Artros är vanligt och uppstår när brosket mellan benen i kroppen bryts ner.

– I en frisk led finns det en balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Men när du får artros bryts det ner mer ledbrosk än det byggs upp, förklarar Vårdguiden 1177.

– Det gör att brosket blir tunnare och att det till och med kan saknas brosk på vissa ledytor, vilket kan leda till irritation i leden. Även mjukdelar såsom ledband och muskler påverkas av artros. Leden kan så småningom bli stel, göra ont eller svullna.

Vanligast i händer och höfter

Artros kan drabba olika delar av kroppen.

Vanligast är dock att det uppstår i höfter, axlar, knän och händer.

I mer ovanliga fall kan det även drabba käkleden.

Foto: D. Franco

Text: Redaktionen

Åska på väg – här brakar det loss ikväll

2026 08 10

En kallfront drar in över Sverige under måndagen.

Temperaturerna sjunker runt om i hela landet.

– I södra halvan av landet spricker det upp efteråt och blir gott om plats för sol, men vädret är generellt svalt och blåsigt i början av veckan, framhåller SMHI i sin senaste prognos.

Under måndagskvällen förvärras väderleken. Ett stort nederbördsområde drar in över mellersta och norra Sverige.

SMHI flaggar för åska och kraftiga vindar.

– En baksläng med skurar passerar dessutom under kvällen Svealand och södra Norrland. I samband med dessa väntas åska och byig nordvästvind.

Då vänder det

Det blir en svalare inledning på veckan.

Men redan under onsdagen kommer sommarvärmen tillbaka.

– Varmare luft börjar åter röra sig upp söderifrån över landet under onsdagen, då ett högtryck börjar växa in, uppger SMHI.

Enligt myndigheten blir det upp till 25 grader på sina håll under torsdagen. 

Lagom till helgen blir det ännu varmare. I Götaland och Svealand väntas högsommarvärme under både lördagen och söndagen.

– I söder håller högtrycket i och levererar gott om sol och dagstemperatur uppåt 30 grader på dagarna och ljumma nätter, framhåller SMHI.

Nästa vecka

Högsommarvärmen stannar inte kvar efter helgen.

Högtrycket drar vidare österut och svalare luft drar återigen in över Sverige.

– Nästa vecka börjar därför med allmänt svalt och lågtrycksbetonat väder. Dagstemperaturer från omkring 20 grader i söder till omkring 15 grader i norr, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Oljepriset stiger 

Åska bildas oftast under sommarmånaderna. Det har flera förklaringar – solen är stark, dagarna är längre och uppvärmningen av marken är som störst.  

–  Dessutom kan varm luft innehålla mer fukt än kall luft. Fukt är en viktig ingrediens när kraftiga moln ska bildas, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: S. Brito

Text: Redaktionen

10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen