LÄKARE LARMAR: Flockimmunitet mot smittsamt virus snart borta

2025 05 04

Virussjukdomen har på senare tid ökat med allt fler fall bland annat i Europa och i Sverige.

I USA, Mexiko och Kanada har det skett utbrott av sjukdomen som beskrivs som en av världens mest smittsamma, nämligen mässlingen.

Nu varnar läkare för att världen snart inte har flockimmunitet mot sjukdomen längre, rapporterar Guardian.

”Post-flockimmunitet”

I USA sker nu det största utbrottet av mässling på ett kvarts sekel, enligt tidningen.

Bland annat har två barn och en vuxen, alla ovaccinerade, dött av sjukdomen i Texas.

– Vi lever i en värld av post-flockimmunitet. Jag tror att mässlingsutbrottet bevisar det, säger Dr. Paul Offit, expert på infektionssjukdomar och immunologi på Children's Hospital of Philadelphia, till tidningen.

Världen riskerar alltså att snart inte ha flockimmunitet längre.

– Eftersom det är den mest smittsamma av de vaccinförebyggbara sjukdomarna, den mest smittsamma mänskliga sjukdomen egentligen – är det den första som kommer tillbaka, säger Offit.

USA är ett tydligt exempel. År 2000 bedömdes mässlingen vara utrotad, men i det senaste utbrottet i landet har 285 barn lagts in på sjukhus.

Men även i Europa ökar fallen markant.

Fler fall i Europa och Sverige

Antalet fall av mässling tiodubblades i Europa under 2024 jämfört med 2023, enligt siffror från ECDC och WHO. 87 procent av fallen rapporterades i Rumänien, enligt tidningen.

I Sverige, liksom i många andra länder, är de flesta vaccinerade mot mässling. Detta sker vid 18 månaders ålder inom ramen för vaccinationsprogrammet för barn.

Trots det har antalet fall av mässling ökat även i Sverige.

Läkare har uppmanat främst människor som är födda på 60- och 70-talet att se över om de är vaccinerade med två doser.

Särskild inför resor bör man försäkra sig om att man själv och barnen har ett fullgott skydd.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

Trump öppnar för jättehjälp till Ryssland i kriget

2026 04 02

Trump kräver att europeiska länder ska hjälpas USA att säkra fri passage genom Hormuzsundet – ett strategiskt viktigt sund i Persiska viken för världens olje- och gasleveranser.

Om inte Europa ställer upp hotar Trump att stoppa alla vapenleveranser, rapporterar Financial Times.

Konkret handlar det om att USA kan sluta leverera amerikanska vapen till Nato-initiativet Prioritised Ukraine requirements list (Purl). Genom initiativet samordnar europeiska länder inköp av amerikanska vapen som sedan skickas till Ukraina.

Skulle hjäpa Ryssland

Purl har varit avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot den ryska krigsmakten. Om stödet stoppas får Ryssland en stor fördel i kriget, eftersom den ukrainska försvarsförmågan skulle försvagas kraftigt. 

– Läget har varit allvarligt för Ukraina, särskilt när det gäller luftförsvaret. Man har saknat bland annat ammunition och drönare, så att ha fått tillgång till de här amerikanska systemen och ammunitionen har varit väldigt betydelsefullt, sade SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i höstas.

LÄS MER: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Sverige bidrar

Sverige deltar i initiativet och arbetar för att biståndet till Purl ska öka.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, har försvarsminister Pål Jonson (M) sagt till SVT.

Sverige har bidragit till Purl vid tre tillfällen – senast den 13 februari 2026 med 100 miljoner dollar.

Totalt uppgår Sveriges stöd till Purl till 435 miljoner dollar.

– Genom vårt bidrag till Purl som ger Ukraina tillgång till prioriterad amerikansk försvarsmateriel, visar vi än en gång att vi är beredda att agera konkret för att stärka Ukrainas försvarsförmåga. Luftförsvar och ammunition är avgörande för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Rysslands fortsatta angrepp, har försvarsminister Pål Jonson kommenterat.

LÄS OCKSÅ: DIKTATOR: ”Förbereder oss för krig” 

Foto:  Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I NATT KAN DET SMÄLLA: Trump ska meddela hela världen

2026 04 01

Talet väntas dra igång klockan tre på torsdagsmorgonen svensk tid.

Enligt Vita huset kommer den amerikanska presidenten att ge en “viktig uppdatering” gällande Irankriget.

Men Donald Trump själv säger att han även kommer att uttrycka sin “avsky” över Nato under talet, rapporterar TV2 med hänvisning till Reuters.

“Avsky”

Den amerikanska presidenten har tidigare på onsdagen sagt att han “absolut” överväger att dra ut USA ur Nato.

Han säger nu att han under talet kommer att uttrycka sin “avsky” mot Nato.

Trumps kommentarer har lett till spekulationer om att USA kan vara på väg att lämna militäralliansen inom en nära förestående framtid.

“Papperstiger”

Så här lyder Donald Trumps senaste kommentarer om Nato enligt Sky News:

– Jag lät mig aldrig påverkas av Nato. Jag har alltid vetat att de är en papperstiger, och det vet Putin också, förresten.

Den amerikanska presidenten säger vidare att det är “bortom övervägning” huruvida han ser en möjlighet att lämna Nato helt och hållet.

Läs mer: Kollaps för Ryssland – tio miljarder upp i rök

“Borde tas på allvar”

Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall skriver att Trumps hot om att dra sig ur Nato “borde tas på mer allvar”.

– Även om han har backat från många av sina hot, anser jag att detta bör tas på större allvar, skriver Bunkall.

– Det är verkligen inte otänkbart att han nu slutligen gör det han upprepade gånger har hotat med, eller använder detta som ett tillfälle att omförhandla syftet med en allians som redan är kraftigt försvagad eftersom dess ledande medlem framhärdar i att läxa upp sina allierade offentligt.

“Svårt”

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio har varit inne på liknande spår som presidenten i dagarna.

– Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de blir attackerade, men att de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, då är det inte ett särskilt bra arrangemang. Det är svårt att förbli engagerad i något sådant, säger han till Fox News.

Läs mer: ”Ber om vapenvila” – Trump hävdar

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen