Lagändring om kontanter kan vara nära – “Är bråttom”

2024 12 03

Riksbanken vill se nya lagkrav införas för näringsidkare.

Frågan om kontanternas roll i samhället har debatterats i flera år.

I ett samhälle där digitaliseringens framfart inte tycks ha några bromsar har allt fler butiker valt att inte ta emot kontanter.

Det vill Riksbanken se ändring på - förhoppningsvis inom en snar framtid.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Kan vara nära

I fall av krig eller kris finns risken att el och internet inte fungerar som det ska - vilket försvårar digitala betalningar.

Det finns i dagsläget inte något krav på att näringsidkare ska behöva ta emot kontanter.

Regeringen har tillsatt en utredning om kontanter som ska vara färdig till nyår.

Lagändringar om att näringsidkare måste kunna ta emot kontanter kan då bli verklighet.

“Är bråttom”

Anna Breman, förste vice riksbankschef, menar att ett sådant beslut är nödvändigt.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, säger hon till SR.

– Vi vill att det ska komma ett lagkrav på plats.

Höll tal

Anna Breman höll på måndagen tal i Visby där hon diskuterade ränteläget.

Då tog hon även upp kontantsituationen.

– Allmänheten behöver kunna lita på att betalningar fungerar, sade hon.

– Osäkerheten i vår omvärld och erfarenheter från det pågående kriget i Ukraina visar på vikten av att vi har ett motståndskraftigt samhälle där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls, även under svåra påfrestningar.

Har ett ansvar

Breman underströk även att Riksbanken som myndighet har ett stort ansvar i frågan - och riktade en uppmaning till hushållen.

– Här har Riksbanken ett långtgående ansvar för att betalningar fungerar. Men jag vill även lyfta vikten av en god hemberedskap och hänvisa till den broschyr som MSB skickat till alla hushåll i Sverige, menade Breman.

– Där får du rekommendationer om hur du kan stärka din beredskap genom att ha olika sätt att betala på, som exempelvis kontanter, betalkort från olika kortnätverk och Swish.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 02

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt.

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

– Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen