”Kvinna i rullstol” attackerade Mona Lisa

2022 05 30

En man utklädd till en äldre kvinna i rullstol gjorde sig skyldig till en något udda förseelse på museet Louvren under söndagen.

Den 36-årige mannen attackerade världens mest kända tavla med en tårta och smetade in glasmontern som omger Leonardo Da Vincis målning.

Mannen uppges planerat att förstöra glaset som skyddar målningen, men lyckades inte.

Enligt gärningsmannen var tårtattacken en klimatprotest mot artister som enligt honom inte fokuserar tillräckligt mycket på ”planeten”, rapporterar The Guardian.

Hoppade ur rullstol

Flera personer som köade för att titta på den berömda målningen filmade incidenten med sina telefoner. Filmklippen har spridits flitigt på sociala medier.

Ett vittne som filmade efterspelet av attacken berättade att mannen tacklades ner av säkerhetsvakter.

– En man utklädd till en gammal dam hoppade ur en rullstol och försökte krossa Mona Lisas skottsäkra glas. Han fortsatte sedan med att smeta tårta på glaset och kasta rosor överallt, innan han blev omhändertagen av säkerhetspersonal, säger han till The Guardian.

Placeras på rättspsyk

Den 36-årige mannen har gripits och placerats på rättspsykiatrisk vård, rapporterar The Guardian.

En utredning om ett försök att vandalisera ett kulturverk har inletts, uppger åklagarmyndigheten i Paris.

Mona Lisa har skyddats av glas sedan 1956. Då kastade en boliviansk man en sten mot tavlan som skadade hennes vänstra armbåge.

Louvren är världens största museum och inhyser hundratusentals verk som lockade cirka 10 miljoner besökare om året före covid-19-pandemin.

Foto: E. Terrade

Text: Redaktionen

2,6 miljoner svenskar får pengar på kontot

2025 05 14

Senast till sommaren kommer 2,6 miljoner svenska kunder att få pengar tillbaka.

Det handlar om en återbäring, men inte den som Skatteverket betalar ut i form av skatteåterbäring och som många anställda fick ut i april.

Istället är det 500 miljoner kronor som ska delas ut till folk som är kunder i försäkringsbolaget Folksam.

Jens Wikström, chef Affärsområde Sak på bolaget, är nöjd över att kunna dela med sig av de glada nyheterna.

− Folksam är ett kundägt bolag och att vi nu kan ge drygt 2,6 miljoner kunder en återbäring på över 500 miljoner kronor att dela på känns väldigt bra och brukar vara ett välkommet tillskott hos våra kunder, säger han i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Utbetalningarna kommer att inledas under maj månad. Redan då kan kunder med autogiro förvänta sig pengar. Övriga får återbäringen från och med juni.

Hur mycket det handlar om beror på den inbetalda premien samt Folksams överskott under 2024.

Det är de som är så kallad sakförsäkringskunder som får del av återbäringen, det vill säga de som har en fordons-, boende-, barn-, olycksfalls-, djur- eller tilläggsförsäkring.

Redan förra månaden skickade Folksam ut återbäringsbesked till kunder med 100 kronor eller mer i intjänad återbäring. 

Den som har ett lägre belopp än så får sin återbäring nästa år.

LÄS MER: En av fem gör samma miss med banken

En av landets största

Folksam är en av Sveriges största kapitalförvaltare och erbjuder förutom försäkringar även pensionssparande.

Nästan varannan svensk är försäkrad i bolaget.

– Visionen är att våra kunder ska känna sig trygga i en hållbar värld, förklarar Folksam.

Försäkringsbolaget figurerade även nyligen i medierna efter att en skadereglerare på Folksams kontor i Helsingborg lurat företaget på 2,8 miljoner kronor.

Den anställda hade betalat ut ersättning för påhittade skador till totalt 77 personer under en period på fyra och en halv månad, rapporterade HD förra året.

Personen dömdes av Helsingborgs tingsrätt men ärendet togs tidigare i maj månad upp igen i hovrätten där skaderegleraren dömdes på nytt. Domen landade på fängelse i två år och åtta månader.

Foto: A. Poacquadio

Text: Redaktionen

SMHI:s besked inför sommaren – har inte hänt på 100 år

2025 05 14

Årets sommar föregås av omständigheter som inte har synts på över 100 år.

Inledningen på 2025 har varit torr.

Ovanligt torr.

I Skåne har nederbörden hittills varit historiskt låg, enligt statistik från SMHI som SR tagit del av.

Siffran för april är den lägsta på över 100 år.

– Av de här fyra månaderna sticker april ut mest, där ligger vi på ungefär tio procent av det som är normalt, säger klimatologen och meteorologen Magnus Joelsson från SMHI till kanalen.

Låga grundvattennivåer

Det har varit ovanligt torrt även i större delen av landet.

SMHI flaggar för att sommarens inledning som en konsekvens kan präglas av låga vattenflöden och låga grundvattennivåer.

– Det krävs enligt våra beräkningar en ovanligt nederbördsrik vår för att det ska bli normala flöden under sommaren, säger Hanna Pierrau, hydrolog på SMHI, i ett uttalande.

Kan bli värre än 2018

Nyligen varnade europeiska forskare för att torkan under våren liknar den som föregick extremsommaren 2018 då bland annat en del lantbrukare tvingades nödslakta boskap för att djuren inte skulle svälta ihjäl.

– De kommande veckorna kommer att bli kritiska. Om det inte regnar under de kommande veckorna ser vi framför oss allvarliga effekter på jordbruket, till exempel, sade Andrea Toreti, ledande forskare vid European Drought Observatory, till Politico i april.

Oro inför sommaren

Vädertrenden under 2025 skapar oro inför sommaren, framhåller SR.

Sett över de fyra första månaderna i år har det varit den lägsta sammanlagda nederbördsmängden på 30 år (95,3 millimeter). I Lund har den lägsta snö- och regnmängden i april på nästan 200 år noterats.

Magnus Joelsson beskriver det som anmärkningsvärt.

– Det är osedvanligt lite. Om man jämför med normalvärdet så är det ungefär halva nederbördssumman av det vi förväntade oss, så det är väldigt lite.

LÄS MER: Extremsommar befaras i år – kan bli värre än 2018

Långt under det normala

Den torra vintern och våren beror på ett högtrycksbetonat väder. I södra halvan av Sverige varnas det redan för grundvattennivåerna.

– I Götaland, större delen av Svealand och Gästrikland samt delar av Norrlandskusten är nivåerna mycket under de normala för årstiden, förklarar myndigheten Sveriges geologiska undersökning.

Foto: T. Sergej resp SGU

Text: Redaktionen