Kvinna har förlorat livet på sjukhus – läkaren dök inte upp

2025 03 12

En kvinna har dött i sjukhussängen på grund av grova misstag.

Det är på sjukhuset Näl i Trollhättan som det har skett.

En svårt sjuk kvinna hade kommit in till sjukhuset med problem.

Senare dog kvinnan – på grund av att en jourläkare inte dök upp.

Det rapporterar P4 Väst.

Det har hänt

Efter att ha kommit in till sjukhuset lades kvinnan in på en specialistavdelning.

Inom kort upptäckte vårdpersonalen att hon blödde från ändtarmen.

Sjuksköterskan reagerade och valde att ta kontakt med jourläkaren – som inte svarade på samtalet.

Kvinnan blev allt sämre efter att ha blivit inlagd – och sjuksköterskan har gjort upprepade försök att få kontakt med jourläkaren utan framgång.

Dog i sjukhussängen

Timmar efter att ha blivit inlagd hittades kvinnan livlös i sjukhussängen – och konstaterades avliden.

Kvinnan dog av tarmblödningen och en analys visar att hon hade kunnat överleva om hon fått rätt behandling i tid.

Händelsen har nu anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, och läkaren har förbjudits arbete inom NU-sjukvården.

– Sammantaget tycker jag att det är mycket anmärkningsvärt, säger NU-sjukvårdens chefläkare Jesper Swärd till P4 Väst.

– Blir man som ansvarig läkare ringd över att den sjuksköterska som vårdar patienten är orolig för patientens hälsotillstånd så ska man komma dit.

Finns problem

I många år har klagomål riktats mot bland annat vårdköerna i Sverige.

Tidigare i mars meddelade regeringen att 497 miljoner kronor ska tilldelas regionerna under 2025 för att korta vårdköerna.

“Glad över initiativet”

Linda Lindberg, gruppledare (SD), kommenterar.

– Jag är glad över att vi nu tar ännu ett initiativ för att korta vårdköerna, säger hon.

– Genom statliga engångsinsatser till regionerna är målsättningen att öka antalet nämnda operationer jämfört med idag. I och med beslutet ökar regionernas förutsättningar att arbeta konstruktivt och målmedvetet med att leverera ännu mer vård.

Utöver de 497 miljonerna till regionerna, har regeringen beslutat att totalt 5,9 miljarder kronor ska fördelas för att stärka tillgängligheten och öka vårdkapaciteten inom den specialiserade hälso- och sjukvården.

Foto: M. Leal

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen