Kvinna har förlorat livet på sjukhus – läkaren dök inte upp

2025 03 12

Det är på sjukhuset Näl i Trollhättan som det har skett.

En svårt sjuk kvinna hade kommit in till sjukhuset med problem.

Senare dog kvinnan – på grund av att en jourläkare inte dök upp.

Det rapporterar P4 Väst.

Det har hänt

Efter att ha kommit in till sjukhuset lades kvinnan in på en specialistavdelning.

Inom kort upptäckte vårdpersonalen att hon blödde från ändtarmen.

Sjuksköterskan reagerade och valde att ta kontakt med jourläkaren – som inte svarade på samtalet.

Kvinnan blev allt sämre efter att ha blivit inlagd – och sjuksköterskan har gjort upprepade försök att få kontakt med jourläkaren utan framgång.

Dog i sjukhussängen

Timmar efter att ha blivit inlagd hittades kvinnan livlös i sjukhussängen – och konstaterades avliden.

Kvinnan dog av tarmblödningen och en analys visar att hon hade kunnat överleva om hon fått rätt behandling i tid.

Händelsen har nu anmälts till Inspektionen för vård och omsorg, och läkaren har förbjudits arbete inom NU-sjukvården.

– Sammantaget tycker jag att det är mycket anmärkningsvärt, säger NU-sjukvårdens chefläkare Jesper Swärd till P4 Väst.

– Blir man som ansvarig läkare ringd över att den sjuksköterska som vårdar patienten är orolig för patientens hälsotillstånd så ska man komma dit.

Finns problem

I många år har klagomål riktats mot bland annat vårdköerna i Sverige.

Tidigare i mars meddelade regeringen att 497 miljoner kronor ska tilldelas regionerna under 2025 för att korta vårdköerna.

“Glad över initiativet”

Linda Lindberg, gruppledare (SD), kommenterar.

– Jag är glad över att vi nu tar ännu ett initiativ för att korta vårdköerna, säger hon.

– Genom statliga engångsinsatser till regionerna är målsättningen att öka antalet nämnda operationer jämfört med idag. I och med beslutet ökar regionernas förutsättningar att arbeta konstruktivt och målmedvetet med att leverera ännu mer vård.

Utöver de 497 miljonerna till regionerna, har regeringen beslutat att totalt 5,9 miljarder kronor ska fördelas för att stärka tillgängligheten och öka vårdkapaciteten inom den specialiserade hälso- och sjukvården.

Foto: M. Leal

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat krav – privatisera svenskt landskap

2025 08 17

Försök att reformera samepolitiken har misslyckats i flera år, och därför krävs nu drastiska åtgärder.

Det menar Adam Danieli från tankesmedjan Timbro i en debattartikel i DN.

Timbro föreslår nu att marken i Sápmi ska privatiseras – vilket skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige, enligt debattören.

Kräver stor privatisering

Timbro och Adam Danieli menar att en misslyckad samepolitik har lett till åratal av problem och konflikter.

En av orsakerna bakom problemen är statens ägande av mark, menaren Timbro och Danieli.

Tankesmedjan Timbro kräver i sin rapport ”Befria Sápmi” stora liberala reformer för samernas bosättningsområde.

Bland annat kräver man alltså att marken i Sápmi ska privatiseras. Staten är formellt ägare till stora delar av fjällvärlden, skriver debattören.

– Den förvaltar omkring sex miljoner hektar mark – ett område större än hela Småland, Halland och Skåne tillsammans – belastad med vaga och eviga nyttjanderätter för samebyarna, skriver Adam Danieli i debattartikeln.

Detta leder till att förutsättningar i Sápmi är betydligt sämre än i övriga Sverige, menar han.

– Medan privata markägare i övriga Sverige fritt kunnat utveckla sin mark inom ett rättssäkert system, sitter Sápmi fast i ett kluvet ägande som inte kan förändras, anser Timbros debattör.

”Största någonsin”

Nu kräver Timbro en stor förändring. Debattören menar att statens ägande inte fyller någon funktion, utan lägger en ”död hand” över Norrlands inland.

– Marken bör överföras till samebyarna och inordnas i det fastighetsrättsliga systemet, så att den kan användas, överlåtas och utvecklas som annan mark i Sverige. Det skulle bli den största privatiseringen någonsin i Sverige – en historisk överföring av makt från staten till lokalsamhället, skriver Timbros Adam Danieli i debattartikeln.

Timbro kräver också en rad andra åtgärder, bland annat att man ska ”ge samebyarna äganderätt och näringsfrihet” samt ”avveckla Sametinget och renskötselmonopolet”.

Kommitté nedlagd

I vintras beslutade regeringen att den så kallade Renmarkskommittén skulle läggas ned, vilket sågs som ännu ett bevis för samepolitikens misslyckande.

– Det är tydligt att ett omtag behövs här, sade landsbygdsminister Peter Kullgren, enligt SVT.

Kommitténs ordförande Eric M. Runesson var dock besviken över beslutet, rapporterade kanalen.

Han tolkade nedläggningen som att politikerna var överraskade över det faktum att samebyarnas rätt är så omfattande.

– Det kanske inte leder till klang och jubelrop om man är ute efter att staten ska ha rådigheten över jakt och fiske, sade Runesson till kanalen.

Foto: Skogsfrun Wikimedia

Text: Redaktionen