Kunskapslucka hos svenska folket – Forex uppmanar utlandsresenärer

2024 02 09

Svenska folket underskattar behovet av en kontant reskassa. 

Det visar en undersökning från Novus som gjorts på uppdrag av valutaomvandlaren Forex.

Forex flaggar för att många svenskar visar prov på en bristande kunskap om kontantanvändning utomlands.

– I Sverige och i våra nordiska grannländer är kontantanvändningen liten och vi använder digitala betalningsmedel även för vardagliga inköp; restaurang, caféer, livsmedel, drivmedel, kultur- och sportevenemang, osv. Därför är det lätt att tro att det ser likadant ut i resten av världen, men här är bilden ofta annorlunda, framhåller företaget.

Kunskapen varierar

Det land där flest svenskar underskattar behovet av kontant resevaluta ligger i EU.

Det handlar om det populära resmålet Österrike som med sina 70 procent kontanta betalningar i butiker och restauranger kommer på tredje plats i Forex Kontantindex som listar de länder där man som turist är i störst behov av kontanter.

Trots det svarar endast fyra av tio svenskar att det är mycket eller ganska sannolikt att de skulle ta ut resevaluta innan resa till Österrike.

Svenskar är vana resenärer. Men kunskapen om hur mycket kontanter som används i utlandet är relativt blandad. Många känner till att kontanter används i Thailand men i några av våra europeiska grannländer underskattar man behovet.

–  Vill man kunna njuta av en gulasch i den österrikiska skidbacken eller en kaffe och strudel i Wien, kan man ha bättre chanser med lite kontant resevaluta på fickan säger Tom Friberg, kommunikationschef på FOREX.

Åldersgrupp sticker ut

Utöver svenska folkets varierande kunskaper om kontantanvändning utomlands ger Novus undersökning en annan insikt.

Undersökningen visar att   unga mellan 18–34 år har bättre kunskap om kontantanvändning i utlandet.

– Dessutom ser man ett tydligt behov att ha med sig kontanter på resan. Denna grupp svarar också i högre grad än övriga att de skulle ordna med resevaluta innan avresa till Österrike, Spanien, Italien, Thailand eller Malta, rapporterar Forex.

Foto: L. Visions

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen