Kunder dumpar populär vara – “gått över gränsen”

2024 03 04

Det tycks inte finnas någon ände på prishöjningarna på livsmedel i Sverige.

Det konstaterar den oberoende sajten Matpriskollen på måndagsmorgonen.

Beskedet är en direkt fortsättning på den prisuppgång som noterades även förra månaden.

– Tyvärr ser vi nu ett tryck uppåt igen, sade Ulf Mazur, grundare av just Matpriskollen, vid tillfället.

Då var prisökningarna ett trendbrott efter en inbromsning av prisutvecklingen sedan mars 2023.

En trend som nu alltså verkar hålla i sig.

Kunderna tröttnar: "Över gränsen"

På listan över de varor som ökar mest i pris finns en produkt som återkommit i sammanhanget flera gånger – olivoljan.

Kombinationen av torka i Spanien och en svag valuta har gjort att livsmedlet fullständigt skenat i pris.

Den senaste ökningen ligger på fem procent, men på årsbasis handlar det om en fyrtioprocentig ökning av priset, enligt Ulf Mazur.

Och nu verkar kunderna ha fått nog – många väljer helt enkelt att dumpa olivoljan från inköpslistan.

– Det är inte ovanligt, tror jag. Den har kanske kommit över en gräns nu så att det blir för dyrt, säger Ulf Mazur till SVT:s Morgonstudion.

Byter ut mot rapsolja

Enligt Matpriskollen är olivolja det som ökat mest av allting.

Istället framstår rapsolja som ett mer attraktivt alternativ för många konsumenter.

– Svensk rapsolja är ner sex procent på ett år istället, säger Ulf Mazur.

Det är dock ganska stora skillnader på priserna på olivolja beroende på märke – och beroende på butik.

Exempelvis ligger literpriset för storsäljaren Classico från Zeta på 181 kronor på Coop, enligt priserna angivna på kedjans hemsida.

Motsvarande prislapp hos Ica och Willys parkerar på 197 respektive 166 kronor för en liter av samma produkt och märke.

En långdragen historia

Att olivoljan ökar drastiskt i pris är som sagt ingen ny företeelse, vilket sannolikt är en stor faktor som bidragit till att många kunder helt enkelt tröttnat – eller tvingas att avstå.

Ökningen inom Olja och vinäger drivs helt av olivoljan som fortsatt ökade med 9,6 procent i snitt, eller cirka tio kronor per förpackning, men där många artiklar ökade ända upp till 35 procent, sade Ulf Mazur för en månad sedan om ökningarna i januari månad.

LÄS MER: Jättebesked från Lidl – gäller en månad

Foto: ICA-gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen