Akut situation: Kronofogden vädjar till regeringen

2023 07 12

Sedan årsskiftet har skuldberget ökat med nästan åtta miljarder kronor – från 101 till 109 miljarder kronor.

Det innebär att skulderna ökar med närmare 20 miljoner om dagen.

–  Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället. Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Vädjar till regeringen

Enligt Kronofogdens egna beräkningar kommer skulderna fortsätta att öka under de kvarvarande månaderna av 2023. Skuldberget väntas även växa under nästa år.

Den höga inflationen och stigande räntor pekas ut som två förklaringar till myndighetens dystra prognos.

Nu vädjar Kronofogden till regeringen.

Förra veckan överlämnade myndigheten en utredning om överskuldsättning till civilminister Erik Slottner (KD).

Flera förslag

Utredningen innehåller flera förslag som stärker skyddet för konsumenterna och motverkar överskuldsättning. 

Utredningen föreslår bland annat ett system för skuld- och kreditregister, skärpta kreditprövningar samt att huvudregeln för avräkningsordningen ändras vid avbetalning av skulder hos Kronofogdemyndigheten. 

– Något som skulle kunna ge resultat ganska snabbt är skärpning av kreditprövningar, säger David Vuleta, analytiker på Kronofogden, till SvD.

David Vuleta är även positivt inställd till att ett nytt skuld- och kreditregister införs.

–  Då skulle kreditgivare kunna göra mycket bättre kreditprövningar. De som inte ska ha kredit borde inte få kredit, säger han till SvD och skickar en tydlig passning till regeringen:

– Vi hoppas att det fattas beslut snabbt, så att man kan jobba mot överskuldsättning på andra sätt än i dag

Likvärdig rådgivning i hela landet

Utredningen föreslår även att Statskontoret ska få i uppdrag att analysera och utvärdera kommunernas budget- och skuldrådgivning.

Detta för att det ska finnas möjlighet till likvärdig rådgivning över hela landet.

Foto: Kronofogden resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen