Akut situation: Kronofogden vädjar till regeringen

2023 07 12

Sedan årsskiftet har skuldberget ökat med nästan åtta miljarder kronor – från 101 till 109 miljarder kronor.

Det innebär att skulderna ökar med närmare 20 miljoner om dagen.

–  Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället. Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Vädjar till regeringen

Enligt Kronofogdens egna beräkningar kommer skulderna fortsätta att öka under de kvarvarande månaderna av 2023. Skuldberget väntas även växa under nästa år.

Den höga inflationen och stigande räntor pekas ut som två förklaringar till myndighetens dystra prognos.

Nu vädjar Kronofogden till regeringen.

Förra veckan överlämnade myndigheten en utredning om överskuldsättning till civilminister Erik Slottner (KD).

Flera förslag

Utredningen innehåller flera förslag som stärker skyddet för konsumenterna och motverkar överskuldsättning. 

Utredningen föreslår bland annat ett system för skuld- och kreditregister, skärpta kreditprövningar samt att huvudregeln för avräkningsordningen ändras vid avbetalning av skulder hos Kronofogdemyndigheten. 

– Något som skulle kunna ge resultat ganska snabbt är skärpning av kreditprövningar, säger David Vuleta, analytiker på Kronofogden, till SvD.

David Vuleta är även positivt inställd till att ett nytt skuld- och kreditregister införs.

–  Då skulle kreditgivare kunna göra mycket bättre kreditprövningar. De som inte ska ha kredit borde inte få kredit, säger han till SvD och skickar en tydlig passning till regeringen:

– Vi hoppas att det fattas beslut snabbt, så att man kan jobba mot överskuldsättning på andra sätt än i dag

Likvärdig rådgivning i hela landet

Utredningen föreslår även att Statskontoret ska få i uppdrag att analysera och utvärdera kommunernas budget- och skuldrådgivning.

Detta för att det ska finnas möjlighet till likvärdig rådgivning över hela landet.

Foto: Kronofogden resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen