Akut situation: Kronofogden vädjar till regeringen

2023 07 12

Sedan årsskiftet har skuldberget ökat med nästan åtta miljarder kronor – från 101 till 109 miljarder kronor.

Det innebär att skulderna ökar med närmare 20 miljoner om dagen.

–  Det här är inte en hållbar utveckling. Överskuldsättning är ett mycket allvarligt problem för både den enskilde, för anhöriga och för samhället. Vi ser att skulder hos inkassobolag och Kronofogdemyndigheten fortsätter att öka och därför är det mycket viktigt att arbeta vidare för att hitta åtgärder som motverkar den utvecklingen, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Vädjar till regeringen

Enligt Kronofogdens egna beräkningar kommer skulderna fortsätta att öka under de kvarvarande månaderna av 2023. Skuldberget väntas även växa under nästa år.

Den höga inflationen och stigande räntor pekas ut som två förklaringar till myndighetens dystra prognos.

Nu vädjar Kronofogden till regeringen.

Förra veckan överlämnade myndigheten en utredning om överskuldsättning till civilminister Erik Slottner (KD).

Flera förslag

Utredningen innehåller flera förslag som stärker skyddet för konsumenterna och motverkar överskuldsättning. 

Utredningen föreslår bland annat ett system för skuld- och kreditregister, skärpta kreditprövningar samt att huvudregeln för avräkningsordningen ändras vid avbetalning av skulder hos Kronofogdemyndigheten. 

– Något som skulle kunna ge resultat ganska snabbt är skärpning av kreditprövningar, säger David Vuleta, analytiker på Kronofogden, till SvD.

David Vuleta är även positivt inställd till att ett nytt skuld- och kreditregister införs.

–  Då skulle kreditgivare kunna göra mycket bättre kreditprövningar. De som inte ska ha kredit borde inte få kredit, säger han till SvD och skickar en tydlig passning till regeringen:

– Vi hoppas att det fattas beslut snabbt, så att man kan jobba mot överskuldsättning på andra sätt än i dag

Likvärdig rådgivning i hela landet

Utredningen föreslår även att Statskontoret ska få i uppdrag att analysera och utvärdera kommunernas budget- och skuldrådgivning.

Detta för att det ska finnas möjlighet till likvärdig rådgivning över hela landet.

Foto: Kronofogden resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen