Kronkursen förändrar svenskars resvanor

2024 10 06

Den svaga kronan har förändrat svenskars resvanor, vilket har gjort att vissa resmål har fått ett uppsving eftersom de anses prisvärda.

Kronkursen har länge varit föremål för diskussion.

Den svaga kronan gör bland annat att det blir dyrare för svenskar att åka utomlands, vilket också har påverkat våra resvanor.

Allt fler väljer nu bort traditionellt populära resmål – och reser istället österut, rapporterar DI.

Hit åker svenskar nu

Inför höstlovet syns ett ökat intresse för städer i östra Europa, exempelvis Budapest och Krakow.

Samtidigt minskar intresset något för traditionella favoriter som Rom och Paris, enligt tidningen.

Östeuropeiska städer toppar listan över Europas billigaste resmål, enligt Forex storstads- och weekendindex.

De billigaste resmålen i Europa är Sofia i Bulgarien, Gdansk i Polen, Belgrad i Serbien, Bukarest i Rumänien och Tirana i Albanien, enligt Forex kartläggning.

Även Riga, Warszawa, Krakow, Prag och Budapest finns med på topp 10.

Resebyrån Ving bekräftar att resor österut har fått ett stort uppsving, enligt tidningen.

Gammal favorit fortfarande populärast

Men trots det så är det fortfarande en gammal favorit som är mest populär när svenskar bokar resor.

Det är Kanariöarna och Gran Canaria som är det mest populära resmålet inför höstlovet.

Och svenskars reslust verkar bestå trots den svaga kronan.

– Det är en av våra starkaste veckor och generellt ser det alltid jättebra ut, i år är inget undantag. Våra största resmål är Kanarieöarna och Teneriffa, de är alltid mest bokade, säger Claes Pellvik, presschef på Ving, till tidningen.

Skillnader mellan generationer

Det råder dock stora skillnader mellan exempelvis olika generationer när det gäller resvanor.

En undersökning från Ticket har tidigare visat att Generation Z, alltså personer födda mellan 1995 och 2012, tycker om äventyrsresor.

Den föregående generationen, som kallas för Millennials, prioriterar istället tid med familjen, enligt undersökningen.

Båda generationerna skulle resa mer om ekonomin tillät det, men Generation Z är något mer prismedvetna än Millennials, enligt undersökningen.

Bland kvinnor i Generation Z anser majoriteten, 55 procent, att priset är den viktigaste faktorn vid val av resa, enligt undersökningen som gjorts av Sifo på uppdrag av Ticket.

Foto: E. Mizrach resp Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen