KRÖNIKA: Ofattbar grymhet – Men efter mörker kommer ljuset

2022 02 25

Nu rasar krig, fasa och ond bråd död i Ukraina. Och om bara någon dag riskerar en rad enskilda ukrainare att drabbas av ohyggliga brott i form av tortyr och mord.

Det är den grymma slutsatsen av den bedömning som nu görs av USA som med hjälp av världens främsta underrättelsetjänst dessvärre har haft obehagligt rätt den senaste tiden.

Ohygglig fasa kan vänta

– Alla bevis pekar på att Ryssland kommer att omringa och hota Kyiv. Och vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, säger USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Befarar avrättningar

USA har även informerat FN om att inte bara landets ledande politiker ligger illa till.

Journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och religiösa personer bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som följer efter en total invasion, vilket är vad som nu tycks ske.

Tortyr och lögner

Tortyr, kidnappningar och ”utbrett mänskligt lidande” är vad som väntar Ukraina efter en militär invasion enligt uppgifter som lämnats över till FN:s chef för mänskliga rättigheter.

Putinregimens kallar det för en lögn – precis som de kallade påståenden om att Ryssland skulle gå till anfall mot Ukraina.

Vårt Europa 2022

Det är som en otäck berättelse ur en skräckfilm eller krigsfilm. Eller som en förfärlig och ofattbar episod av tyska nazisternas härjningar under andra världskriget.

Men det är år 2022 – i vårt Europa.

Bara Polen emellan

Sjövägen söder om Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Gotland är det bara Polen som skiljer oss och Ukraina åt. Allt detta sker i ett land som ligger mycket närmare oss än man kanske tänker på.

Overkligt och fabricerat

Det är overkligt, avskyvärt och otroligt hemskt. Och ändå hade omvärlden verkligen försökt att tala den ryska regimen till rätta med både förhandlingar och hot om globala åtgärder.

Men när den grymma diktatorn höll sitt TV-tal och gav helt fabricerade, uppdiktade och sjuka argument till varför man går till krig mot Ukraina så insåg omvärlden att det står väldigt illa till i den ryska diktaturens ledning.

Drabbar oskyldigt folk

Bland det allra värsta är att detta drabbar ett helt oskyldigt folk och land.

Vad har Ukraina gjort för ont? De vill bara ta demokratiska steg mot EU och Nato. Och varför de ville ha skydd av Nato är nu ohyggligt uppenbart för hela världen.

Ondskefull diktator

Att en ondskefull diktator kan göra så här i vårt Europa år 2022 är overkligt och outsägligt tragiskt. Det handlar om sjuka stormaktsdrömmar, om att kuva ett helt land med 44 miljoner invånare, om ond bråd död.

Det är svårt att finna ljuspunkter en sådan här dag. Man tappar nästan tron på mänskligheten i vissa avseenden.

Hoppets fackla brinner

Men hoppet finns där och jag är övertygad om att mörkret kommer att följas av ljus. Tänk på hur Europa såg ut så sent som i slutet av 1980-talet.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien – alla låg de bakom diktaturens järnridå. Och det fanns ett tragiskt land som hette Östtyskland.

Och Ukraina fanns inte ens som ett eget land.

Det visar att det alltid finns en fackla som brinner – hoppets fackla.

Största jag varit med om

Att ha levt under den tid då Europa fick en rad nya demokratier och nästan 100 miljoner invånare fick uppleva det otroliga steget in i frihet, fria politiska val och mänskliga rättigheter är det största jag varit med om.

Berlinmurens fall, Polens Solidaritetsrörelse och slutet på Nicolae Ceaușescus brutala regim. Hoppets fackla flammade upp till maximal nivå i Europa. Det har hänt och kommer att hända igen på vår planet.

Man får inte glömma det – att världen tagit enormt stora steg framåt.

Efter mörker kommer ljus

Och en dag faller även Rysslands grymma diktatur.

Diktatorn Putins ofattbara övergrepp och massdödande i Ukraina som pågår just nu innebär förhoppningsvis att diktaturens fall skyndas på.

Efter mörker kommer ljus.

Marcus

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen