KRÖNIKA: Ofattbar grymhet – Men efter mörker kommer ljuset

2022 02 25

Nu rasar krig, fasa och ond bråd död i Ukraina. Och om bara någon dag riskerar en rad enskilda ukrainare att drabbas av ohyggliga brott i form av tortyr och mord.

Det är den grymma slutsatsen av den bedömning som nu görs av USA som med hjälp av världens främsta underrättelsetjänst dessvärre har haft obehagligt rätt den senaste tiden.

Ohygglig fasa kan vänta

– Alla bevis pekar på att Ryssland kommer att omringa och hota Kyiv. Och vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, säger USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Befarar avrättningar

USA har även informerat FN om att inte bara landets ledande politiker ligger illa till.

Journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och religiösa personer bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som följer efter en total invasion, vilket är vad som nu tycks ske.

Tortyr och lögner

Tortyr, kidnappningar och ”utbrett mänskligt lidande” är vad som väntar Ukraina efter en militär invasion enligt uppgifter som lämnats över till FN:s chef för mänskliga rättigheter.

Putinregimens kallar det för en lögn – precis som de kallade påståenden om att Ryssland skulle gå till anfall mot Ukraina.

Vårt Europa 2022

Det är som en otäck berättelse ur en skräckfilm eller krigsfilm. Eller som en förfärlig och ofattbar episod av tyska nazisternas härjningar under andra världskriget.

Men det är år 2022 – i vårt Europa.

Bara Polen emellan

Sjövägen söder om Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Gotland är det bara Polen som skiljer oss och Ukraina åt. Allt detta sker i ett land som ligger mycket närmare oss än man kanske tänker på.

Overkligt och fabricerat

Det är overkligt, avskyvärt och otroligt hemskt. Och ändå hade omvärlden verkligen försökt att tala den ryska regimen till rätta med både förhandlingar och hot om globala åtgärder.

Men när den grymma diktatorn höll sitt TV-tal och gav helt fabricerade, uppdiktade och sjuka argument till varför man går till krig mot Ukraina så insåg omvärlden att det står väldigt illa till i den ryska diktaturens ledning.

Drabbar oskyldigt folk

Bland det allra värsta är att detta drabbar ett helt oskyldigt folk och land.

Vad har Ukraina gjort för ont? De vill bara ta demokratiska steg mot EU och Nato. Och varför de ville ha skydd av Nato är nu ohyggligt uppenbart för hela världen.

Ondskefull diktator

Att en ondskefull diktator kan göra så här i vårt Europa år 2022 är overkligt och outsägligt tragiskt. Det handlar om sjuka stormaktsdrömmar, om att kuva ett helt land med 44 miljoner invånare, om ond bråd död.

Det är svårt att finna ljuspunkter en sådan här dag. Man tappar nästan tron på mänskligheten i vissa avseenden.

Hoppets fackla brinner

Men hoppet finns där och jag är övertygad om att mörkret kommer att följas av ljus. Tänk på hur Europa såg ut så sent som i slutet av 1980-talet.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien – alla låg de bakom diktaturens järnridå. Och det fanns ett tragiskt land som hette Östtyskland.

Och Ukraina fanns inte ens som ett eget land.

Det visar att det alltid finns en fackla som brinner – hoppets fackla.

Största jag varit med om

Att ha levt under den tid då Europa fick en rad nya demokratier och nästan 100 miljoner invånare fick uppleva det otroliga steget in i frihet, fria politiska val och mänskliga rättigheter är det största jag varit med om.

Berlinmurens fall, Polens Solidaritetsrörelse och slutet på Nicolae Ceaușescus brutala regim. Hoppets fackla flammade upp till maximal nivå i Europa. Det har hänt och kommer att hända igen på vår planet.

Man får inte glömma det – att världen tagit enormt stora steg framåt.

Efter mörker kommer ljus

Och en dag faller även Rysslands grymma diktatur.

Diktatorn Putins ofattbara övergrepp och massdödande i Ukraina som pågår just nu innebär förhoppningsvis att diktaturens fall skyndas på.

Efter mörker kommer ljus.

Marcus

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen