Kronfågels chef får sparken

2021 05 31

Skandalföretaget Kronfågel ägs av Scandi Standard och nu får vd:n kicken. Men det räcker sannolikt inte för att botgöra alla Kronfågels synder i allmänhetens ögon.

Koncernen Scandi Standard, som grundades 2013 men har rötter från 1950 och som är Nordens och Irlands ledande kycklingproducent med 3 000 anställda och som äger Kronfågel, sparkar nu sin egen vd.

– Jag vill tacka Leif Bergvall Hansen för hans viktiga bidrag till Scandi Standard de senaste åtta åren. Vi har kommit fram till att det är rätt läge för en förändring i syfte att tillföra ny energi och nya perspektiv till den fortsatta utvecklingen av Scandi Standard. Leif lämnar ett bolag som är robust och som har potential för fortsatt tillväxt och står på en stadig grund för långsiktig lönsamhet, säger Johan Bygge, styrelseordförande i ett pressmeddelande.

ANALYS

Att sparka vd:n är absolut inte tillräckligt för Kronfågel som gång efter gång brutit mot regelverket och behandlat kycklingar förfärligt illa, om man ska återfå konsumenternas förtroende enligt min bedömning. Kycklingar som skållas levande, kycklingar som kvävs till döds, smutsigt kött och smittoutbrott är bara några av alla hemskheter som ägt rum vid skandalbolaget Kronfågel de senaste åren och kommun efter kommun har sågat företagets dåliga beteende och sagt nej till att köpa in produkter från Kronfågel framöver.

Att sparka vd:n är dock långt ifrån tillräckligt. När det sker så här mycket vid ett företag så handlar det om omfattande problem som går mycket längre än en enskild person. Det behövs sannolikt en helt annan företagskultur och inställning än tidigare och man ser även hur styrelseordföranden uttrycker sig i pressmeddelandet.

– Vill tacka för viktiga bidrag

– Fortsatt tillväxt och långsiktig lönsamhet

Att istället berätta om hur svenska folket rasar mot Kronfågels hemska agerande och att man hädanefter lovar att göra allt för att upphöra med att skålla kycklingar levande är nog det minsta som krävs för att återfå förtroendet.
Att polera på ytan räcker inte utan det krävs betydligt större insatser än så för att allmänheten ska tro att företaget menar allvar.

[yop_poll id="125"]

Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Sverige befinner sig i en recession.

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen